Personer med demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.

Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg.

Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Äldre som bor på särskilt boende är beroende av att den personal som arbetar i verksamheten samverkar för att resurserna ska tas till vara på bästa sätt och därigenom tillförsäkra den boende skälig levnadsnivå. Syftet med studien var att, med fokus på ansvar och arbetsuppgifter, beskriva samverkan mellan områdeschef och sjuksköterska på ett särskilt boende. I studien användes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer. Områdeschef är den som har budget- och personalansvar och ansvar för verksamheten, och sjuksköterskan har det medicinska ansvaret. Studien visar att upplevelsen av samverkan på det särskilda boendet är positivt.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

I dagens samhälle blir befolkningen allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men äldre som upplever dålig hälsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett särskilt boende. Syftet med vår studie var att undersöka de äldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss på äldre som bor kvar hemma och de som flyttat till särskilt boende. Vår studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes.

The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think? This study springs out of that curiosity.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende.

Många äldre måste vid någon tidpunkt i sitt liv lämna sitt hem och flytta till ett särskilt boende. Det finns en mängd studier som tar upp hur äldre ser på att en dag måsta flytta till ett särskilt boende samt personalens uppfattning om hur det är att arbeta på ett särskild boende. Däremot saknas det studier som lyfter fram den äldres upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur äldre personer upplever det att leva på ett särskilt boende. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie som omfattade 13 artiklar med inifrånperspektiv vilka analyserades i en manifest innehållsanalys.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur.

Många äldre människor har en lång livshistoria där de levt i sociala nätverk och i en familj som fortfarande vill vara delaktig i deras liv även om de inte kan bo hemma. Närstående upplever att de kan ha en viktig betydelse för välbefinnandet hos sin äldre familjemedlem samt att det också är viktigt för deras eget välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i vården av en äldre familjemedlem som bor på särskilt boende. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom intervjuer. Nio närstående intervjuades vilka hade en familjemedlem på ett äldreboende i norra Sverige angående deras upplevelse av delaktighet.

Andelen äldre ökar ständigt i samhället. Många av dessa äldre behöver flytta till särskilt boende för att få den hjälp och omvårdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vår kunskap inom detta område för att ta hand om de äldre på ett bra sätt.Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser i samband med flytten från det egna hemmet till ett särskilt boende.Metoden som användes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frågor. Frågorna handlade om tankar och känslor inför, under och efter flytt. Åtta äldre personer som flyttat till särskilt boende senaste året deltog i studien.Att anpassa sig till sin situation var något som framkom tydligt under intervjuerna.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, Eget boende och social gemenskap..