Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer:- Hur påverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om erkännande i ideellt arbete. Studien utgår från åtta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de får erkännande i sitt ideella uppdrag och i så fall på vilket sätt. Syftet med studien är att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkännandets mellannivå, solidaritet. Tidigare forskning inom området är knapphändig och befinner sig till största del inom fältet för arbete, enligt normen om att arbete är lönearbete. Den forskning som finns visar på att erkännande på arbetsplatsen bidrar till välbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför människor väljer att engagera sig ideellt är bland annat en social aspekt, vilket lägger en grund till att erkännande är intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete är att betrakta som arbete, beroende på tidsåtgång, uppgifternas karaktär och hur professionellt de genomförs.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.

Många kvinnor i Sverige känner sig otrygga och rädda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De är rädda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna är i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport från 2004 anmäldes, år 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nära relationer.

Syftet med min studie var att kartlägga och lyfta upp olika arbetssätt kring begreppsinlärning hos barn mellan åldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt då flera författare nämnt att ordförrådsspurten sker i dessa åldrar. När dessa arbetssätt är kartlagda så har jag jämfört dessa med varandra och visat på skillnader och likheter. Jag har även refererat till litteratur som belyser hur man kan förhålla sig till begreppsinlärning då det finns olika stadium i barnets ordförrådsutveckling som man måste ha i åtanke. Dessa olika stadium är viktiga att förhålla sig till då denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka en miljö där ungdomar träffas för att lära sig rap, utifrån ett lärandeperspektiv. Denna miljö kan sägas vara alternativ i förhållande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag använt är kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön själva uttrycker om sitt eget lärande. Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer flera olika kategorier av lärande och kunskap. Det handlar dels om språk och bättre ordförråd, men också om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och självförtroende..

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag med hållpunkter att använda ledning av kulturprojekt. Frågeställningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgår från hur man leder kulturprojekt där deltagarna utvecklas, prestera som bäst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag använt av aktörssynsättet.

Syftet med denna uppsats var att klargöra på vilket sätt lärare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade källkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken inställning dessa lärare hade till ett personligt källkritiskt tänkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gällande det kritiska tänkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med läraren samt hur de själva resonerade i sitt arbete med uppgifter där inhämtade information från diverse olika källor. Syftet var också att undersöka vilka källor eleverna ansåg vara trovärdiga eller ej. De frågeställningar som behandlats var dessa: Hur används källkritik av lärarna i historieundervisningen på gymnasiet? Hur resonerar lärare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att källkritik används i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget användande av källkritik? Vad anser elever är en trovärdig källa? Till stor del användes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

Med hjälp av denna vetenskapliga essä undersöker jag hur man kan uppmärksamma och värna leken och glädjen i musicerandet med förskolebarn. Detta belyser jag inte enbart ur barnens perspektiv utan även ur mitt eget och mina kollegors. Med hjälp av berättelser från min vardag på förskolan och utifrån min praktiska kunskap, ger jag en bild av hur detta kan te sig. Dessa berättelser är ett fundament för mina vidare reflektioner. Vad lek och leklust är skärskådar jag genom att bena upp begreppen i mindre beståndsdelar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in..