Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta Eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Bakgrund och problem: De upplysningar som företag lämnar utgörs av flera olikainformationskällor. En betydande del av dessa utgörs av årsredovisningar ochdelårsrapporter. På grund av rådande reglering och olika incitament för frivilligaupplysningar skiljer sig omfattningen mellan rapporterna betydligt. Det är därförangeläget att studera vad en ökad upplysningsnivå medför för företagenskapitalkostnad.Syfte: Syftet är att identifiera eventuella samband mellan avkastningskravet på egetkapital och upplysningsnivån i företagens årsredovisningar och delårsrapporter. Vidaresyftar studien till att utröna i vilken finansiell rapport som upplysningsnivån har störstpåverkan på kostnaden för eget kapital.Avgränsningar: Studien avgränsas till företag som för närvarande är noterade på NasdaqOMX Stockholm.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

The aim of this study was to illuminate how social workers in social services work with the social phenomenon, homelessness in two municipalities. The study is based on qualitative semi-structured interviews with interviewees from a department of social services. Our theories that we used was resistant inequality, structural discrimination, exclusion, empowerment and representation. After compilation of our empirical our conclusions are that homelessness is a complex phenomenon. Social workers handles homelessness based on client?s needs and the work is individualized.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det.För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar:1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor?2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor?3.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Handledning är ett ämne som ligger i tiden både inom förskolans och inom skolans värld. Centralt i vår studie är hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. Då man som samtalsledare också har en möjlighet att styra samtalet såg vi begrepp som ansvar, makt och påvekan som viktiga ord att föra fram i vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur de tillfrågade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, påverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. Utgångspunkten för studien är att synliggöra olika diskurser inom ämnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och påverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av särskilt stöd.

Då jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning på gymnasieskolan observerade jag hur väl lärarna bemötte sina elever. Jag såg respektfullhet, engagemang och tydlighet. Ändå fanns det elever som inte tog sin dag i skolan på allvar och jag funderade på vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lärandet var deras eget. Denna studies syfte är: är att beskriva vilka faktorer det är som inverkar till att elever i årskurs 1 och årskurs 3 på ett samhällsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

Studiens syfte är att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat.