Ett kostsamt och alltmer utbrett problem i vÀstvÀrlden Àr arbetsrelaterad stress. Fenomenet uppkommer till följd av en rad olika faktorer pÄ arbetet samt i arbetsmiljön och Àr ett skadligt tillstÄnd för individen som drabbas. Enligt Europeiska kommissionen bör arbetsgivare aktivt arbeta för att motverka arbetsrelaterad stress. Förutom dessa rekommendationer Àr svenska arbetsgivare enligt den svenska arbetsmiljölagen dessutom skyldiga att vidta alla ÄtgÀrder som krÀvs för att förebygga fysisk sÄvÀl som psykisk ohÀlsa hos arbetstagaren. Uppsatsen syftar till att kunna inspirera och vÀgleda företagsledare och mellanchefer till olika stressförebyggande ÄtgÀrder som vilar pÄ en vetenskapligt beprövad grund.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. StÀderna vÀxer samtidigt som fler flyttar frÄn Àn till glesbygderna. NÀr distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, vÀrdesÀttningar och anvÀndningsomrÄden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av mÄnga inte lÀngre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven pÄ tillgÀnglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje Är emot hundratusentals besökareoch turistindustrin Àr en vÀxande global marknad.

Syftet med studien var att studera Ă€ldre mĂ€nniskors, boende i sĂ€rskilt boende, kĂ€nsla och upplevelse av egen livskvalitet. FrĂ„gestĂ€llningarna för studien var "Vad frĂ€mjar och hindrar kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever Ă€ldre hög livskvalitet" och " Hur har kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet förĂ€ndrats efter det att man flyttat till ett sĂ€rskilt boende". Valet av begreppen, vĂ€lbefinnande, tillfredsstĂ€llelse och lycka, Ă€r gjord utifrĂ„n Bengt BrĂŒldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar sĂ„ledes pĂ„ BrĂŒldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.Studien har en kvalitativ ansats, dĂ€r semistrukturerade intervjuer genomförts med sex Ă€ldre personer boende i sĂ€rskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser.

MÀnniskors vÀlbefinnande pÄverkas till stor del av relationer, frÀmst de nÀra relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebÀr det att relationen till förÀldrar, förskolepersonal och vÀnner samt hem- och förskolemiljön Àr det som frÀmst pÄverkar deras vÀlbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats och att det till en viss del kan bero pÄ att barn inte fÄr den tid de behöver frÄn sina förÀldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att bÄde barn och förÀldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och tvÄ Ärs Älder, en Älder som enligt anknytningsteorin Àr kÀnslig i utvecklingssynpunkt.

SAMMANFATTNING Elever som gÄr Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö frÄn hela landet eftersom det Àr riksintag. Hur gÄr det dÄ för dessa elever som ger sig ivÀg hemifrÄn redan vid 15-16 Ärs Älder? En del flyttar lÄngt, och har bara möjlighet att Äka hem under de lÀngre loven. Andra behöver inte flytta lika lÄngt och kan utan problem Äka hem varje helg. Under min praktik pÄ Eksjö gymnasium sÄg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation frÄn hemmet och den stora omstÀllning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utstrÀckning hos de elever som flyttat ?lÄngt? jÀmfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara sÄ att en del elever ser en chans att komma hemifrÄn genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi sÄg hela vÀrlden drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har dÀrför intresserat oss för hur mÀnniskorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrÄn arbetslösas perspektiv.För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de pÄ sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller deras upplevelser?Hur hanterar mÀnnen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har Àven anvÀnt oss av andrahandsmaterial till vÄra intervjuer.

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, pÄ fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger pÄ tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i Är 3 och 6. Forskning har visat pÄ skillnader i pojkars och flickors reaktioner pÄ stress.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr Stafylokocker aureus som Àr resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det Àr ett vÀlkÀnt internationellt problem och delas in i vÄrdförvÀrvad och samhÀllsförvÀrvad. VÄrdförvÀrvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr de som sprids pÄ sjukhus, medan den sistnÀmnda sprids ute i samhÀllet. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens hÀnder till patienten.

Shopping, som till stor del Àger rum i köpcentrum, har blivit en vÀsentlig del av mÀnniskors liv och Àr i dagslÀget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som mÀnniskor Àgnar sig Ät. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mÄngfacetterade, i sÄvÀl utbud som hela sitt uttryckssÀtt, men samtidigt har deras innehÄll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har vÀckt frÄgestÀllningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det pÄverkar mÀnniskors beteende. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser pÄverkar deras besöks- och köpbeteende.

Ungdomar efterfrÄgar fritidsgÄrdar. I denna studie finns exempel pÄ vad som motiverar fritidsgÄrdsbesökare att tillbringa sin fritid pÄ fritidsgÄrdar. HÀr finns Àven förslag frÄn ungdomar pÄ vad en fritidsgÄrdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgÄrdars funktion och uppdrag Àr en stÀndigt pÄgÄende diskussion. Ett antal företrÀdare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter nÀr de ska Äterintegreras i samhÀllet. Vi vill dessutom fördjupa förstÄelsen för varför de vÀljer att avbryta sin brottskarriÀr. För att bygga upp en förstÄelse för problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av fyra rapporter varav tre Àr publikationer frÄn Brottsförebyggande RÄdet och en frÄn Equal-projektet BÀttre frigivning. Vi har utöver dem anvÀnt statistik frÄn kriminalvÄrden för att belysa omrÄdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, sÄsom bostad och sysselsÀttning.