Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

Jakten pÄ stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel dÀr det Àr enklare att hÀrma andras servicesystem Àn att skapa egna, unika. En detaljhandel dÀr ingen sticker ut och Àr annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i sjÀlvvalsdjungeln, dÀr du ska serva dig sjÀlv och inte förvÀnta dig att nÄgon kan hjÀlpa dig nÀr du Àr i ñ€klÀdnödñ€. För personalen har annat att göra Àn att serva dig. Även om kunden tycker att det Àr skönt att vara ensam ibland sÄ behövs en hjÀlpande hand och ett vÀnligt ord i klÀdaffÀren. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebÀr effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken bestÄr av fÀrre antalet anstÀllda med fler arbetsuppgifter.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt omrÄde rörande redovisning av förvÀrv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan pÄ nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av bÄde börsens övervakningschef sÄvÀl som av Föreningen för god sed pÄ vÀrdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jÀmnare tillÀmpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att nÄ klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen pÄverkar bolagens redovisning av goodwill.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till svenska börsnoterade bolag pÄ Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: PrimÀrdatan Àr insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulÀr. PrimÀrdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjÀlp av tidigare studier inom omrÄdet.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrÄgade respondenterna Àr att tillsynen Àr bristfÀllig i sÀttet granskningen utförs.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Branscherna mobila företagstjÀnster och webbteknik har svÄrt att utnyttja det kundupplevda vÀrdet i sin marknadsföring, dÄ de tillhandahÄller produkter som befinner sig i grÀnslandet mellan varor och tjÀnster. I dagslÀget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete Àr att föreslÄ en modell för marknadsföring av produkter i grÀnslandet mellan varor och tjÀnster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt vÀrde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svÄrigheten att bedöma ett  bolags vÀrde samt dess ÄterbetalningsförmÄga. Vanligtvis vÀrderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och sÄledes till ett nekande av sökt kredit. Forskare lÀgger skulden pÄ redovisningssystemet men vi vill lyfta frÄgan om problemet Àven kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur banker, i rollen som finansiÀrer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten Àr att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att pÄvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer och praktikfall.

Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.

In latter years there has been a discussion about the increasing importance of intangible assets and how to incorporate this fact into strategies, accounting and valuation. The ?Internet-bubble? is a recent event that drew much attention to intangible assets, and was an indicator of how complex it can be to value assets in general and intangible information in particular. Legislators recently addressed this issue by introducing IFRS3, which led to an update of IAS38, which in turn revised the methods for handling intangible assets. A specific intangible asset that has caused much debate is research and development (R&D), since it is commonly not allowed to be realized as an asset, which could cause implications concerning analysis and valuation.

I Sverige infördes Är 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. FrÄn och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev dÄ gÀllande i hela EU.I vÄr uppsats inriktar vi oss pÄ en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nÀmligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgÄngar. Vi fokuserar pÄ den typ av immateriell tillgÄng som uppstÄr genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board Àr ett av tvÄ ledande organ som pÄ ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Det finns risken att varje företag drabbas av nÄgon typ av kris nÄgon gÄng och i samband med denna kris kan verksamheten pÄverkas i form av minskning av företagets affÀrsmÀssiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en hÀndelse som utgör ett hot mot mÀnniskor, materiella och immateriella vÀrden och dÀr ÄtgÀrder utöver de normala krÀvs för att bemÀstra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). NÀr en kris uppkommer i ett företag drabbas bÄde enskilda och grupper i företaget.

Det Àr viktigt med en stÀndig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhÄlla en lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt i landet. MÄnga tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrÄn akademin, och för att detta ska nÄ allmÀnheten behöver forskarna hitta ett sÀtt att fÄ ut sina idéer pÄ marknaden. Idag Àr det svÄrt för företag skapade av forskare direkt frÄn akademien att överleva, mycket för att de saknar den affÀrsmÀssiga kompetensen som krÀvs för att starta och driva ett framgÄngsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affÀrsmÀssig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie pÄ tre högteknologiska spinoff-företag i UmeÄ som har tagit hjÀlp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affÀrsmÀssig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Idag Àr personalen en allt viktigare tillgÄng för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgÄngar, i form av personal, som inte fÄr synas i balansrÀkningen. PÄ 1960-taletbörjade man anvÀnda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, dÄ man ansÄg att Àvenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgÄng ibalansrÀkningen. Trots detta Àr det sÀllsynt med personalekonomiska balansrÀkningar,förutom i idrottsvÀrlden dÀr mÄnga fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgÄngar. I Sverige finns nÄgot som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvÀrvade fotbollsspelare fÄr redovisas och vÀrderas.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar dÄ det inte finns nÄgon enhetlig modell för hur detta skall gÄ till. NÀr företag trÀder in pÄ börsen skall de vÀrderas och sÀlja ut sina Àgarandelar pÄ marknaden för första gÄngen. Ett sÄdant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal frÄn olika teoretiska modeller lokaliserades.