I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and theparents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parentscaring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the researchsummary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to reviewsimilarities and discrepancies.The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research andinterviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchershave focused on either the children or the parents. In both perspectives there are differentconceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for andraise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiencesin common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parentswith intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversedroles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite thedifficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive termstoday.There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theesechildrens outcomes.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket.

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas Källquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång.Metod:Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

Studien undersöker det sublima i Stanley Kubricks rymdepos från 1968. Främst behandlas den estetiska dimensionen av begreppet men av stort intresse är också huruvida filmmediet rymmer en mediespecifik sublimitet. Fyra tänkare ligger till grund för förståelsen av begreppet så som det formuleras i den teoretiska inledningen av uppsatsen ? Longinos, Edmund Burke, Immanuel Kant samt Jean-François Lyotard och varje tänkare erbjuder en unik förståelse av begreppet. Detta ger ett mångfacetterat begrepp som kommer att prägla det metodologiska förfarandet.

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ?hen?, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

The purpose of our master?s thesis is to study the diversity discourse, used in Sweden, particularly the so-called ethnic diversity at the work place discourse.Our aims are to map and analyze the conceptualization of difference used in the diversity rhetoric. We intend to pursue our aim by studying the rhetoric of diversity, used for diversity promotion in the private and public sectors. Also, we will investigate into what conceptualizations of difference are used in the organizations in the name of ?diversity?.