Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Personer som lider är i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsställer ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjälper människor till en positiv syn på livet i svåra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst är viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vård upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

När anhöriga drabbas av ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vändas upp och ned och bli kaotiskt. I en sådan situation är det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie är att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien är en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar på olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Detta är ett konstnärligt arbete i vilket jag fokuserar på min tekniska utveckling på mitt instrument, marimba. Mitt syfte är att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad på tekniska problem jag har stött på i den repertoar jag för tillfället spelar. Mina frågeställningar är: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begränsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag själv är tvungen att identifiera mina tekniska begränsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara väldigt användbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig.I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.  .

Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framställning. 9 elever ur en samhällsvetenskaplig klass årskurs 1 på gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frågorna som varit centrala genom hela arbetet är: Hur upplever eleverna att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga? Hur upplever de att lärarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det på något annat sätt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de får möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmåga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i någon vidare bemärkelse och ungefär hälften är nöjda med den talträning de får i skolan..

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.