Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt två förskolor arbetar med inkludering, motverkande av utanförskap samt hur de arbetar för att skapa ett positivt lärandeklimat. Denna studie utgår från en kvalitativ metod utifrån en traditionell forskningsstrategi. Totalt 10 personliga semistrukturerade intervjuer med intervjuguide användes som datainsamlingsmetod. Ur resultatet framgår att pedagogerna anser att leken har en stor betydelse för barns lärande och sociala utveckling samt att pedagogerna ser sin egen roll som viktig för att motverka utanförskap från leken. Slutsatsen är att pedagoger i förskolan generellt är medvetna om de allvarliga konsekvenser som utanförskap i leken kan innebära och att pedagogerna betonar ett starkt fokus på arbetssätt för att motverka detta..

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att granska vården i HVB-hemmen. Detta resulterade i två olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvården utifrån ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrån barn som är placerade tillsammans med sina föräldrar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de områden som socialstyrelsen och länsstyrelserna framställer i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande områden framstått som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt är, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra förhållningssätt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. Vår målsättning är att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befästs. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar på våra frågor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har även fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhållningssätt till leken.Genom våra undersökningar har vi fått fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende på kön och att vår egen bakgrund påverkar oss i detta bemötande.

LKAB Wassara är ett företag som tillverkar sänkborrhammare till vattendrivna borrsystem för gruv- och anläggningsindustrin. Företaget går i nuläget igenom stora förändringar med mål att expandera. En del av förändringarna innefattar ledtidsreducering vilket var grunden till detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, Luleå tekniska universitet. Examensarbetet inriktades på möjligheterna att förkorta ledtider i Wassaras produktion genom att undersöka de processer företaget har hos leverantörer. Syftet var att ta reda på om det finns någon process som med fördel kan utföras i egen regi.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka på hur sjukvårdare anställda vid Landstinget i Östergötland ser på den patientcentrerade vården, särskilt fokus kommer då läggas på patientens medverkan in sin egen vård och hur patientsäkerhet påverkas. För att uppnå detta syfte intervjuades vårdpersonal på Linköpings universitetssjukhus. Dessa intervjuer transkriberades sedan innan de kodades och analyserades enligt Grounded Theory.I resultat hittades fyra centrala teman; patientens behov, informera och ta del, säkerhet, och övervinna hinder. Det framgick också i resultatet att sjukvårdarna ansåg att kommunikation är en viktig variabel inom den patientcentrerade vården. I denna uppsats diskuteras även huruvida patienterna kan ses som viktiga barriärer mot vårdmisstag och felbehandling..

Syftet med detta arbete var att ta reda på och synliggöra hur pedagoger ser på sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn på inflytande påverkar arbetet. Vi ville ta reda på hur synen på inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de får för stöd från förskolechefen för att kunna uppfylla strävansmålen framställs i Läroplanen för förskolan. Metoden vi använde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer där pedagoger och förskolechefer från fyra olika förskolor har deltagit. Med utgång i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, så har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

SyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka genomförbarheten av en hög-intensiv träningsintervention efter knäplastikoperation samt hur knäplastikopererade personers självvalda gånghastighet, maximal vadmuskelstyrka, vadmuskeluthållighet och självupplevda symptom, smärta, ADL funktion och hälsorelaterad livskvalité påverkas av tidigt insatt hög-intensiv styrketräning av vadmuskulaturen.MetodFemton forskningspersoner randomiserades till en träningsgrupp (n=7), som utförde hemträningsprogram i form av hög-intensiv vadmuskelträning samt till en kontrollgrupp (n=8) som utförde samma rehabiliteringsprogram som träningsgruppen utan hög-intensiv vadmuskelträning. En testprocedur genomfördes 3 respektive 12 veckor efter knäplastikoperationen. Självvald gånghastighet mättes genom ett 30 meters gångtest, vadmuskeluthållighet mättes med ett standardiserat tåhävningstest på ett ben, maximal isometrisk vadmuskelstyrka mättes med hjälp av en isometrisk dynamometer och självskattad symptom, smärta, ADL funktion och livskvalité utvärderades genom Knee injury Osteoarthritis Outcome Score (KOOS).ResultatDenna studie påvisar viss problematik med följsamheten i träningsregim för båda grupperna. Båda gruppernas sammanslagna resultat uppvisade signikant förbättrad självvald gånghastighet, maximal vadmuskelstyrka och uthållighet över tid. Trots detta ökade träningsgruppen den självvalda gånghastigheten signifikant mer än kontrollgruppen över tid.

När användare bestämmer sig för att utveckla gränssnitt till sina system sker detta via någon form av verktyg. Vi måste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska användas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli föråldrat. För att svara på detta bryter vi upp arbetet i två delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lämpar sig bäst för gränssnittsutveckling genom en undersökning i två delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

 Syfte och frågeställningarSyftet är att få en djupare förståelse för hur individer i en organisation uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård, genom att undersöka hur de som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudområden (vilka framgår av den kursivatexten).Hur upplevs friskvård av dem som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter på Sida? (Friskvård)Vad är deras uppfattning om sin egen hälsa? (Hälsa)Vilka hinder upplever de i relation till friskvårdsaktiviteten? (Hinder)Vilka är motivationsfaktorerna? (Motivation)MetodStudien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från de anmälningslistor som fanns från höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in på band för att därefter transkriberas och analyseras utifrån frågeställningarna och vidare diskuteras med hjälp av teoretisk bakgrund och forskningsläge.ResultatResultaten visar att deltagarna definierar friskvård genom sina upplevelser av friskvård och att det snarare handlar om effekten av friskvården än om hur aktiviteten är utformad.

Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna..

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsättas till marknaden.