Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dyslexi. Vi ville ta reda på om pedagogerna arbetar utefter vad teorierna och styrdokumenten säger eller om de arbetar på egen hand efter egna erfarenheter och teorier. För att ta reda på detta valde vi att göra både personliga och mailintervjuer med både lärare och specialpedagoger. Våra resultat visade att de flesta arbetar efter teorierna och styrdokumenten. Alla våra respondenter använder sig av de hjälpmedel och åtgärder som finns att tillgå.

This text deals with the shooting of a movie comedy. The author of this text was script writer as well as director. The film was extremely dependent upon the interpretation of the role of the leading female character, but the director and the leading actress, in spite of their willingness to cooperate, were unable to understand each other, and no creative meeting ever occurred.The film dealt, in amused distance, with male and female strategies and shortcomings, but the lack of understanding between the director and the leading actress caused the subtleties of the text disappear, so that when the film was ready it was possible to interpret it in a way that partly opposed its intentions.From the director?s point of view different aspects of the situation are investigated: what could she /should she have done? What are the obstacles for a better understanding? Is ?understanding? dependant only upon that which is verbal? Should the director not only be a director but also a kind of therapist? What is professional and what is private? Could a director who wasn´t also the script writer have seen other solutions? And how does it affect you as a female director never to have role models, only a very clear idea of what you don?t want your professional role to look like.The director thought she was being constantly compromising, but finds out she was not, she had only a different, and in appearance, friendly but manipulative strategy in trying to reach her goal: that of enforcing and implementing her personal interpretation of the script. The role of director is also a role, and must be played.

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vänder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i ämnet mobbning. Fokusen ligger på förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn på mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum ? undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället. Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Smärt och rehabiliteringenheten på Universitetsjukhuset i Linköping har efterfrågat en webbapplikation som ska fungera som ett supplement till den traditionella rehabiliteringsplanen som finns för att hjälpa patienter. Webbapplikationens huvudsakliga mål är att förbereda patienter för kommande rehabilitering och även vara ett verktyg för kommunikation och hjälpmedel både under och efter rehabiliteringen. Vårt examensarbete har gått ut på att utveckla plattformen MERIT, "Min egen rehabilitering på Internet". Plattformen är webbaserad och uppbyggd efter MVC mönstret med hjälp av PHP-ramverket CodeIgniter. Behandlare har själva möjligheten och ansvaret att skapa det material som ska delgivas patienterna på både individuell och gruppnivå.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket från sin skoltid.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vår studie är att ge en förståelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lärandemiljö. Vi vill även framhäva vad som utmärker en god lärandemiljö. Vi valde därför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om ämnet. Vår förhoppning var att påvisa hur dessa pedagoger såg på sin egen betydelse kopplat mot lärandemiljön men även vad de ansåg vara en god lärandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse står i centrum för arbetet.

Näringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste årtiondena genomgått en rad förändringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens ställs det idag höga krav på företags förmåga att anpassa sig efter de omvärldsförändringar som hela tiden sker. Många företag kan sägas vara föremål för en ständigt pågående strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar såsom företagsförvärv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har således kommit att bli vanliga företeelser bland affärsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag på den gemensamma marknaden valde rådet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlåtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sådana situationer.