Sökresultat:
6205 Uppsatser om Egenćtgärder - Sida 20 av 414
Islami den svenska historieundervisningen : Anser gymnasielÀrare att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget historiemedvetande och för att förebygga ett ?vi och dem??
Jag har haft tvÄ syften i den hÀr uppsatsen och det Àr dels att undersöka om verksamma gymnasielÀrare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lÀrarna upplever att det finns en vi - och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna:Vilket utrymmer fÄr islam i den svenska historieundervisningen? PÄverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsÀttningar att förstÄ sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielÀrare att det förekommer en vi- och dem- kÀnsla mellan muslimer och icke-muslimer som hÀmmar muslimernas förutsÀttningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tÀnkande förbyggas enligt gymnasielÀrarna?LÀrarnas utrymme som de ger Ät islam skiljer sig ocksÄ Ät. Vissa lÀrare ger islam ett eget utrymme, medan andra lÀrare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan fÄ jÀmföra sin egen historia med den vÀsterlÀndska historien.NÄgra av de intervjuade lÀrarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tÀnkande i samband med olika diskussioner nÀr andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielÀrare anser att lÀroböckerna framstÀller ett vi- och dem- tÀnkande nÀr författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den vÀsterlÀndska historien. Vissa gymnasielÀrare anser Àven att en större mÄngfald bland lÀrarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- kÀnsla.
Feedback: en studie om betydelsen av feedback i
undervisningen i de tidigare Ären
I detta arbete har vi undersökt i vilken omfattning och i vilka former feedback förekommer samt om feedback har betydelse för motivationen i lÀrandet. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor bland elever i Är 5 och 6, och bland lÀrare vilka arbetat mellan 10 mÄnader och upp till 37 Är. Enligt litteraturen Àr feedback detsamma som Äterkoppling och pÄverkar elevernas motivation i skolan och feedback bör nyttja eleven sÄ att denne motiveras att inhÀmta vidare kunskaper. Litteraturstudien pÄvisade Àven att det finns olika typer av feedback, summativ och formativ, samt att det Àr betydande bÄde för elever och lÀrare med feedback. Studien visade Àven att feedback leder till reflektion dÄ eleven fÄtt sÄ pass mycket hjÀlp att denne pÄ egen hand söker vidare kunskaper.
Social kompetens ur ett genusperspektiv
Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.
"PÄ högstadiet kan en del elever inte vara mogna for grammatik" - en undersökning av lÀrares förvÀntningar pÄ elevers kunskaper gÀllande ordklasser vid studieövergangen till gymnasiet
Den hÀr uppsatsen belyser problematik kring stadieövergÄngen mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper betrÀffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielÀrare i svenska förvantar sig att elever ska behÀrska för att fÄbetyget godkÀnt i svenska i Ärskurs nio och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda införgymnasiet. LÀrarnas Äsikter har framkommit genom en kvantitativenkÀtundersökning dÀr svaren visar att gymnasielÀrarna har nÄgot högreförvÀntningar gÀllande elevers kunskap i detta sammanhang. DÄ lÀrarna gavsmöjlighet att fritt Äterge sina synpunkter i enkÀten under rubriken övrigt Àrundersökningen i viss mÄn Àven kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv nÀr det gÀller grammatik pÄ högstadiet.
Ledarskap : En studie om ledarstil för framtida styrmÀn
Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.
Nyhetsflödet : En kvantitativ innehÄllsanalys av Sundsvalls Tidning och st.nu
De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.
K1-företag : Förenklad redovisning?
FrÄn och med den 1 januari 2007 trÀdde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gÀller enskilda nÀringsidkare med en nettoomsÀttning som normalt understiger 3 miljoner kronor. RegelförÀndringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur rÀkenskapsÄret avslutas och grundar sig i bokföringsnÀmndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna Àr till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillÀmpa dem fÄr anvÀnda tidigare gÀllande regler inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se till vilka förÀndringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag Àr, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.
Inneklimatet pÄ Skoklosters slott : en studie av ett klimatexperiments första Är
Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.
Fight Clubs pedagogiska möjligheter : En studie av Fight Club och dess möjlighet att forma kritiska lÀsare
För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.
Musik och omvÄrdnad
AnvÀndandet av musik som intervention för att bota sjukdom strÀcker sig lÄngt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken pÄverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att anvÀnda musik somintervention. Denna uppsats Àr genomförd som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaseras pÄ tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem Ären. Ett genomgÄende resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smÀrta och dÀrigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstÀrka patientens förmÄga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbÀttra kognitiv förmÄga, geenergi och egen kraft och kÀnsla av vÀlbefinnande. Genom att anvÀnda musikintervention somomvÄrdnadsÄtgÀrd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkÀnning, delaktighet, avleda uppmÀrksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.
Variationer av mindfulness i klinisk behandling
Mindfulness i klinisk behandling Àr ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sÀtt att definiera, operationalisera och tillÀmpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att ÄskÄdliggöra terapeuters kvalitativt varierande sÀtt att beskriva, anvÀnda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpÄ en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet gÄr i linje med den internationella forskningsdebatten och ÄskÄdliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillÀmpar och upplever sitt arbete med mindfulness.
StödÄtgÀrder i grundskolan ? gymnasieelever reflekterar
Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet ser tillbaka pÄ sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tÀnker med avseende pÄ de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan nÀr man arrangerat dessa stödinsatser.
Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angÄende ÄtgÀrdsprogram samt hur man skiljer elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd frÄn dem som inte Àr det. Jag har genomfört intervjuer för att fÄ reda pÄ hur ungdomar pÄ gymnasiet tÀnker kring sina skolsvÄrigheter och hur man arbetat med att ta fram lÀmpliga ÄtgÀrder samt hur de tycker att stödinsatserna pÄverkat deras skolresultat.
Undersökningen pekar pÄ att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv nÀr man skall arbeta fram ÄtgÀrder. Om man bjuds in Àr det ÀndÄ inte sÀkert att man deltar. Studien visar Àven att eleverna i stor utstrÀckning Àr vÀldigt tacksamma för att de fÄtt stödundervisning.
UtvÀrdering av ett hÀlsotek ur mÀnnens perspektiv : hÀlsotek som stödjande miljö, dess inverkan pÄ hÀlsa och förmÄgan att ta ansvar för den egna hÀlsan
BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.
Kryptid pÄ schemat : En artikelserie om SolÄkrabyn
PÄ SolÄkrabyn utanför JÀrna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsÀttning utifrÄn sin egen förmÄga.I Madelene Knutströms TrÀdgÄrdsgrupp Àr sysslorna Ärtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ÀndÄ leta efter smÄkryp..
Att förÀndra sig sjÀlv
Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka inre faktorer som pÄverkar och söka presentera en teoretisk modell av förÀndring av jaget. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr ?Vilka faktorer pÄverkar en individs förmÄga att förÀndra sig sjÀlv med hÀnsyn till utveckling och personlighet? ? och ?Hur gÄr en individ tillvÀga för att, pÄ egen hand, förÀndra jaget??. Att utvecklas innebÀr att klara av nya situationer, Àven om det inte Àr sjÀlvklart vilka situationer individen stÀlls inför. Utveckling sker genom aktivitet, en individ gör nÄgot och genom att se resultatet av handlingen skaffar sig han eller hon nya kunskaper som individen sedan kan anvÀnda i nya situationer.