Artificiell Efterklang används i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar Efterklang med hjälp av ett filternätverk togs fram.Fokus vid resultat lades på objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mätvärden lika målsättningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..

Avsikten med denna studie är att undersöka hur långt det går att justera ner ett reverbs Efterklangstid på en efterinspelad dialog som är synkroniserad till en förinspelad scen i fyra olika lokaler med olika storlekar och akustiska egenskaper. Målet är att korta ner reverbets Efterklangstid så mycket det går för att få maximal taltydlighet i scenen men ändå behålla rumskänslan. Studien visar att det gick att sänka Efterklangstiden på reverbet i jämförelse med den riktiga uppmätta Efterklangen drastiskt utan att förlora rumskänslan, i vissa fall upp mot 100 ms till 500 ms beroende på lokalens storlek. I studien undersöks även var gränsen ligger för, för lång Efterklangstid för reverbet på dialogerna i de olika lokalerna respektive för kort Efterklangstid. Resultatet visar även här att större lokaler är mindre känsliga för att justera klangtiden längre resp.

Detta examensarbete är gjort i samarbete med iOpera AB i Kramfors. iOpera är ett företag som just nu arbetar med ett projekt som innefattar virtuell musikteater på internet. Deras vision är att skapa ett större intresse för opera då den genren har kommit i skymundan i den nya musikindustrin på internet. Denna uppsatts handlar om att hjälpa iOpera med akustiksimuleringar eftersom akustiken i den virtuella miljön är väldigt viktigt för att skapa ett mervärde i deras projekt.Med hjälp av datorprogrammet CATT-Acoustic kan man simulera akustiken i ett rum. Genom att definiera absorptionskoefficient och diffusionskoefficient på rummets alla ytor samt placera ut källa och mottagare skapas möjligheten att simulera.

Detta examensarbete går ut på att undersöka huruvida filmtittares upplevelser påverkas av inadekvat Efterklangspålägg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur Efterklangspålägget passar till filmen anses bestämmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras.En lyssningsundersökning utfördes med två olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara på frågor relaterade till dessa. Målet var att få in motiveringar till svaren för att få en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av Efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion.Av resultaten att döma upplevde deltagarna att Efterklangen inte stämde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att Efterklangen var aningen för torr i sin karaktär för att kännas naturlig..

Detta projekt genomfördes i samarbete med akustikern Erling Nilsson på företaget Ecophon i Hyllinge. Uppdragsgivare var musikproducenten Magnus Ågren som äger studion Flow Music i Malmö. Uppgiften var att förbättra akustiken i ett av Flow Musics studiorum. Rummet hade före projektet en hård och obehaglig akustik. För att komma fram till ett åtgärdsförslag specificerades först hur enskilda akustiska egenskaper skulle påverkas för att ge ett så bra resultat som möjligt.

Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.