Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Introduktion/Syfte. Intresset för och användandet av adhesiv cementering av keramiska material har ökat under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat intresse att kunna jämföra olika studiers resultat med varandra och därmed har även intresset för att utveckla internationella standarder inom forskning ökat. Syftet med denna studie var att jämföra den adhesiva bindningsstyrkan mellan ett laboratorieframställt material innehållande kvartsmjölsförstärkt epoxyresin (Sipoxy), med emalj och dentin. Detta för att avgöra om Sipoxy kan användas som en standardiserad ersättning istället för tänder i in vitro studier som utvärderar bondade keramiska rekonstruktioner. Material & metod.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en funktionell mag-tarmsjukdom som är mycket vanlig i västvärlden. Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd, men man tror att flera faktorer spelar en roll. Sjukdomen karakteriseras av en rubbning i avföringsmönstret tillsammans med smärta och/eller en obehagskänsla från buken, men symtomen varierar ofta från person till person. Behandling av IBS går ut på att minska de mest besvärande symtomen, men i många fall är behandlingen inte tillräckligt effektiv.Syftet med detta arbete var att utvärdera effektiviteten av två läkemedel som används för behandling av IBS med förstoppning, linaklotid (Constella®) och lubiproston (Amitiza®), genom att främst titta på hur patienternas buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet påverkas. Sökningar efter relevanta kliniska prövningar där läkemedlen jämfördes med placebo gjordes i databasen PubMed; tre studier om linaklotid och två studier om lubiproston hittades.Studierna visade att samtliga förbättringar i buksmärta, obehagskänsla och uppblåsthet var statistiskt signifikanta.

Helicobacter är en gramnegativ, mikroaerofil, ureas-positiv, skruvformad bakterie som hittas i mag-tarmkanalen, saliv och faeces. Helicobacter pylori orsakar hos människor gastrointestinala sjukdomar, cancer och försvagning av immunsystemet. År 1988 isolerades den första skruvformade bakterien från katt och 1991 fick den namnet Helicobacter felis. De vanligaste arterna hos katt är Helicobacter felis och Helicobacter heilmannii. Mycket av forskningen idag görs för att fastställa patogenesen och för att undersöka om det finns någon zoonosrisk avseende överföring av Helicobacter species från katt till människa eller vice versa.

Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat på en mängd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier på detta område, eftersom de flesta tidigare studier är utförda med kvantitativa ansatser. Våra syften med studien är att ?nå en förståelse för hur yngre långtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att få ett arbete?. Samt ?nå en förståelse av den arbetslösas identitet?.

Syftet med detta examensarbete är att titta på och eventuellt upptäcka vissa samband mellan de vanligaste klimatparametrarna (lufttemperatur, sol, vind, luftfuktighet och lufttryck) och inomhusklimatet. Inomhusklimatet är i detta arbete det samma som luftens temperatur inomhus.Även en sammanställning av två studier kring NordIQ?s styrning av värmesystemet och tappvarmvattnet görs. En stor del av arbetet har varit att sammanställa och studera insamlad data från bland annat en väderstation.Under den här perioden (våren) är det solen och utomhustemperaturen som har störst påverkan på temperaturen inomhus. En stor del inom energisektorn idag handlar om att använda energin effektivare och minska på utsläppen. Förhoppningen är att detta arbete ska kunna hjälpa till i den riktningen. Att utnyttja gratisenergin och dra ner på t.ex.

Perinealbristningar är vanligt förekommande i samband med förlossning. Studier har visat att svårare former av perinealbristningar, så kallade sfinkterrupturer, kan ge långvariga problem och påverka kvinnors livskvalitet negativt. Flertalet riskfaktorer för att drabbas av sfinkterrupturer har kartlagts i tidigare forskning. Evidensen kring förlossningsställningens samband med sfinkterrupturer är dock svårtolkad då flertalet studier nått olika resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om förlossningsställningen kan vara en riskfaktor för uppkomsten av sfinkterrupturer.

INTRODUKTION OCH SYFTE: Tidigare studier av kooperation och ortodonti har visat att ett av de bästa sätten att öka patienternas kooperation är genom att övervaka användningstiden och påminna patienten om att använda sin apparatur. Den här pilotstudiens syfte var att undersöka om någon utav två olika typer av påminnelser objektivt ökar användningstiden vid behandling med avtagbar apparatur eller inte. MATERIAL OCH METOD: 18 patienter i åldrarna 9-14 års ålder från en patientpopulation som behandlades vid avdelningen för Ortodonti, Odontologiska Fakulteten på Malmö Högskola, deltog i studien. Patienterna hade olika typer av bettavvikelser som gjorde dem behandlingsbara med antingen van Beek eller expansionsplåt. Patienterna placerades slumpmässigt in i en av tre grupper, alarm, kalender eller kontrollgrupp. Användningstid registrerades objektivt med en TheraMon®-timermodul som placerades inuti den ortodontiska apparaturens akrylbas. RESULTAT: Alarm-gruppen hade högst genomsnittlig användningstid.

Osteoartrit (OA) är en vanlig sjukdom både hos människor och hos hästar. Studier tyder på att olika cytokiner, där IL-1? och TNF? tros vara de viktigaste, bidrar till att driva de katabola processer i ledbrosket som man ser vid OA. Syftet med det här arbetet var att undersöka om IL-17 skulle kunna vara ytterligare ett sådan betydelsefull cytokin. IL-17 kan inducera produktion av både NO och PGE2 i ledbrosk, öka produktionen av andra proinflammatoriska cytokiner som IL-1?, IL-6, IL-8 och TNF?, samt uppvisar potent synergi med IL-1? och TNF?.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) är en kalkyleringsmetod som blev populärt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat många forskare och praktiker. Konceptet växte allteftersom konsultbolag sålde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrävande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lämpade att använda sig av metoden. På senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgångsrikt kunnat implementera och använda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad på studier riktade mot mikroföretags tillämpande av ABC.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

SammanfattningSyftet med denna studie är att problematisera elevers, föräldrars och lärares syn på läxor. Syftet är också att jämföra den läxsituation som framgår med vad läroplanen, Lpo 94, förespråkar. Studien utgår ifrån frågeställningarna: Vilka positiva effekter har läxor på eleven? Vilka negativa effekter har läxor på eleven? Hur stämmer dagens läxsituation ihop med läroplanen och Vygotskijs teorier? Metoden som använts vid insamlandet av data är intervjuer, vilka har genomförts med elever i år 2, 3, 5 och 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultaten som framkommit vid analysen av materialet visar att läxors positiva effekter är att de ger eleverna möjlighet till att ansvara för sina egna studier och ger föräldrarna en möjlighet till att bli delaktiga i sina barns lärande.