Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har på senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré är ett stort problem hos intensivvårdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika påverkar sjukdomsförloppet hos intensivvårdspatienter, med avseende på mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och diarré.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. Därefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda på vuxna intensivvårdspatienter, där man jämfört patienter som erhållit probiotika med patienter som fått placebo eller annan behandling.Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden på mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utläsas i metaanalysen.

Både typ 2-diabetes och D-vitamin brist ökar hos världens befolkning och ett samband mellan förekomsten av dem båda har setts i olika studier. Typ 2-diabetes ger en minskad känslighet för insulin samt en ökad resistens där cellerna svarar dåligt på insulinet. Med tiden tröttas de insulinproducerande ?-cellerna ut och sekretionen avtar. Vitamin D bildas ur 7-dehydrokolesterol i hudens celler vid UV-ljusbestrålning eller tas upp från födan.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Denna uppsats handlar om skolbibliotekariens roll i skolans verksamhet och deras samarbete med lärarkåren. Syftet med studien var dels att ta reda på vilka kompetenser skolbibliotekarierna anser är centrala för arbetet och dels hur de såg på sitt eventuella samarbete med lärarna på skolan. Arbetet har avgränsats till bibliotekariernas perspektiv på rollen och relationen. Dessa frågor besvarades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med respondenter från tre gymnasieskolbibliotek. För att skapa en teoretisk grund gås också kompetensbegreppet som sådant igenom samt tidigare studier rörande samarbetet mellan de två yrkesgrupperna.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka om individen påverkas av samhället och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om så är fallet hur denna påverkan yttrar sig. Åttiotalister påstås i undersökningar vara den första generationen som genom att växa upp i det senmoderna samhället ska ha utvecklat andra värderingar gällande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebära att de är bättre anpassade till spelreglerna på dagens arbetsmarknad. Därför vill vi också undersöka på vilket sätt generationsskillnader kan yttra sig mellan åttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgå högskolestudier. Våra frågeställningar är följande: vad driver individen till att välja högre studier, hur har det senmoderna samhället och arbetsmarknaden påverkat individens val att studera och på vilket sätt syns det skillnader mellan sextiotalister och åttiotalister när det gäller studier och arbetsmarknad.

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.

Syftet: Syftet med denna studie var att få en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit påverkas av den parodontala behandlingen. Material och metod: Sökning av studier gjordes i två databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestämda kriterier först utifrån titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen. Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lästes i sin helhet och 9 av dem ansågs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast använt sig av en generell metod för att mäta livskvalité, en studie hade använt sig av både en generell och en sjukdomsspecifik mätmetod och en studie hade använt sig av frågor som de själva hade utvecklat.

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Vi har upptäckt att det finns otroligt många olika studier om vad kunskap är men vad vi har erfarit är det få studier som belyser vad eleverna anser att kunskap är. Vårat syfte med denna studie är att beskriva och skapa en förståelse för hur elever i grundskolans år nio uppfattar begreppet kunskap och den kunskap som skolan förmedlar. I bakgrunden belyser vi olika kunskapssyner och genom att intervjua ett antal olika elever så har vi fått ta del av deras syn på kunskap. Resultatet av vår undersökning visade att eleverna var överens om att alla människor är kunniga men på olika sätt och att allt man egentligen vet är någon slags kunskap. Eleverna ansåg även att det finns olika sorters kunskap, praktisk och teoretisk.