Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstående ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar få i sig för lite energi och makronutrienter på grund av volymrestriktioner och rädsla för att påbörja enteral nutrition efter genomförd operation och därigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC är ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstånd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vävnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vätska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan åren 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhämtades retrospektivt från sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter användes för beräkning av intaget av energi, makronutrienter och vätskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd..

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna.

Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya krig och de gamla doktrinerna för rättfärdigande av krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rättfärdigande av en militär invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter många år ? avsätta den Irakiska diktatorn.Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin.

Bakgrund: Vid hjärtkirurgi kyls patienten via ECC (extracorporeal circulation) till 32-34 °C för att minska metabolismen och syrekonsumtionen i vävnaderna. Efter att operationen är klar är det viktigt patienten blir normoterm då hypotermi medför många negativa effekter.Syfte: Att undersöka om värmemadrassen Inditherm Alpha® hjälper patienten att hålla en normal kroppstemperatur efter ECC-avslut samt om andra faktorer, dels demografiska, dels procedurrelaterade, kan påverka utfallet av uppmätt kroppstemperatur.Metod: Femtiofem patienter som genomgick elektiv CABG och/eller klaffoperation med ECC-inducerad hypotermi inkluderades konsekutivt. Undersökningsgruppen (n=29) genomgick kirurgi med värmemadrassen Inditherm Alpha® medan jämförelsegruppen (n=26) genomgick kirurgi utan värmemadrass. Grupperna var jämnt fördelade i alla avseenden förutom kön.Resultat: Flertalet patienter sjönk i kroppstemperatur efter ECC-avslut (p < 0,0001) men majoriteten av patienterna var normoterma vid ankomst till intensivvårdsavdelningen. Undersökningsgruppen hade inte högre kroppstemperatur vid något mättillfälle jämfört med jämförelsegruppen.

Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl kvinnor som män i Sverige. Upplevelsen av tiden för återhämtning efter hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Trots detta faktum har den bedrivna forskningen mestadels kretsat kring hjärtsjukdomar som drabbat män. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt med fokus på tiden efter sjukhusvistelsen. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.

Att drabbas av en hjärtinfarkt kan upplevas som en traumatisk händelse, informationen personer får efter en hjärtinfarkt är därför av stor vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplevde informationen vid en hjärtinfarkt, under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under rehabiliteringen. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Att sakna individuellt anpassad information, Att inte kunna förstå all information, Att få olika besked från personalen samt Att känna sig välinformerad och delaktig.Resultatet visar att informationen personer får efter en genomgången hjärtinfarkt är mera av det allmänna slaget. Personerna ville ha individanpassad information och det var viktigt att få känna delaktighet. En slutsats som dras är vikten av att informationen ges på ett bra sätt.

Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats.Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.