Syftet med uppsatsen är att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför elever skolkar från skolidrotten. I gymnasiet är det i genomsnitt 8% av eleverna som har hög frånvaro. Frånvaron kan leda till att eleverna får en negativ syn på fysisk aktivitet och att det bildar handlingsmönster som i framtiden leder till fysisk inaktivitet. Detta kan få konsekvenser för samhället då fysisk inaktivitet leder till övervikt som i sin tur leder till följdsjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Sjukskrivningar, rehabiliteringar och dylikt betyder frånvaro från arbetsmarknaden och är kostsamt för samhället.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i svenska ställer sig till IKT-användningen.Vilka förutsättningar har de och på vilket sätt jobbar de för måluppfyllnad med IKT som hjälp.För att få svar på dessa frågor skickades enkäter till lärare på grundskolans senare år och gymnasiet på 16 olika skolor. Knappt hälften av de utskickade enkäterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lärarna ställer sig positiv till användningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel på hur de använder IKT och hur det relaterar till kursmålen för svenska på grundskolans senare år och gymnasiet. Hälften av enkätdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika många hade fått fortbildning och kände stöd av ledningen till detta.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter Efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framträder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar på studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter Efter gymnasiet träder fram som möjliga och önskvärda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en föreläsning, utifrån hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats är Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i särskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesärskoleutredningen Den framtida gymna-siesärskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier på yrkeshögskola kan förbättras för studerande med funktionsnedsättningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt föreläsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor från UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller närliggande begrepp) positioneras.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar.

Vår frågeställning för att se på vägledarnas yrkesroll baserar sig på vägledningsstrategi och vägledningsmetodik. Även sökande och elever ingick bland de intervjuade för att se det ur deras perspektiv. Metoden av kvalitativa intervjuer möjliggjorde för oss att kunna få svar på de frågor vi valt. Teorierna vi använt möjliggjorde för oss att kunna se resultaten ur intressanta perspektiv. Även den tidigare forskningen vi använt belyste våra resultat på ett intressant sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasiet anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning, föräldrar med gymnasial utbildning och föräldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och två samhällsvetenskapliga klasser. En jämförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen från 1995 och Sture Långströms undersökning från 2000. Resultaten från min undersökning och de andra pekar på att eleverna anser att det är viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!? utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen.

Sammanfattning Historia blev ett kärnämne på gymnasiet 2011, vilket innebär att ämnet nu är obligatoriskt även på yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlägga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kärnämne. Kartläggningen genomfördes vårterminen 2011 genom att fyra lärare som undervisar på den nya kärnämneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lärarna såg det som positivt att historia blivit ett kärnämne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för få undervisningstimmar, vilket ansågs medföra svårigheter att ge eleverna förståelse för den historiska utvecklingen.