Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat i världen de senaste åren. För att behandla dessa tillstånd finns idag endast ett godkänt läkemedel och det är orlistat. Liraglutid, som är en långverkande GLP-1 analog, kanske kan vara ett alternativ till orlistat. Idag är Liraglutid ett läkemedel som används som tilläggsterapi vid behandling av diabetes mellitus typ 2 (DM2). Flera studier visar att Liraglutid har en viktminskande effekt som troligtvis beror på en kombination av effekter.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar på organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser på sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har även undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frågeställningar har fått styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lämpliga att genomgå behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn på rattfylleristen jämfört med de andra organisationerna? Råder samstämmighet?För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ utgångspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till området. Till intervjuerna har jag använt en strukturerad intervjuguide för att kunna få bra jämförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansåg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Bakgrund: Akupunktur har använts under tusentals år som behandling vid olika sjukdomstillstånd. I Sverige används metoden främst vid smärttillstånd. Författarna vill undersöka akupunktur som omvårdnadsåtgärd genom att belysa patientupplevelsen. Långvarig smärta är ett vanligt, utbrett och komplext problem som är svårbehandlat. Patienter upplever ofta bristfälliga resultat med behandlingen som traditionell medicin erbjuder.

Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen.

Introduktion: Orala förändringar i munhålan är vanligare hos diabetiker än hos en frisk individ. Vanligast är parodontala förändringar. Det är viktigt att preventiva metoder lärs ut av den hälso- och sjukvårdspersonal som möter och behandlar patienten för dennes diabetes.Syfte: Att beskriva samband mellan diabetes och parodontal sjukdom samt diabetikers medvetenhet kring detta samband.Frågeställning: Hur påverkar diabetes parodontal sjukdom? Hur påverkas blodglukosnivån hos diabetiker av parodontal behandling? Är diabetiker medvetna om att sjukdomen kan påverka oral hälsa?Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie inom området diabetes och hur parodontal hälsa/ohälsa påverkas. En sammanställning av vetenskapliga relevanta artiklar har genomförts.Resultat: Vissa samband mellan dåligt kontrollerad diabetes och parodontal sjukdom råder.

Inom behandling för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden ansesMTFC-metoden vara ett bra alternativ till andra heldygnsinsatser. Detta har väcktvårt intresse för att studera MTFC-programmet utifrån ungdomarnas egnaerfarenheter. I vår studie har vi utgått från två hypoteser, den ena som menar attMTFC är en effektiv behandlingsmetod för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden och den andra hypotesen ifrågasätter MTFC-metodenutifrån kontroll och makt, vilka är centrala delar av behandlingsmetoden. Utifrånhypoteserna formulerades syfte och frågeställningar. Syftet med studien har varitatt undersöka MTFC-programmet som en alternativ behandlingsmetod till andrainsatser för ungdomar mellan 13 och 20 år, med antisociala/normbrytandebeteenden.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller Nätverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter använder hästar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Vi ville även veta hur en bra terapi häst skall vara. En intervjustudie utfördes på fyra terapeuter i Sverige som använder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi är svåra att särskilja från varandra då gränsen mellan dem är flytande. Båda är behandlingsformer där hästen används som ett verktyg för att uppnå uppsatta mål.

Skador på böjsenor och gaffelband är relativt vanligt på varmblodiga travare och många studier har gjorts på olika behandlingar. Detta arbete tar upp metoder som används i dagens veterinärmedicin i Sverige vid behandling av dessa skador och försöker kartlägga faktorer som påverkar behandlingsresultatet, samt att undersöka förekomsten av hemgångsråd. Kontakt togs med sju ATG-kliniker, som tillfrågades om vilka behandlingsmetoder de erbjöd och om de hade några hemgångsråd vid böjsen- och gaffelbandsskador. Behandlingsmetoder som angavs var bland annat shockwave och stamcellsinjektioner. Journaler från två kliniker under tidsperioden 2004 till 2009 på 101 travhästar med diagnosen tendinit eller desmitit granskades med avseende på behandlingsmetod. Uppföljande information avseende utfall (återställd/ej återställd) samlades in. Faktorer som kön, ålder, typ av skada och behandling, skadat ben, vilken anatomisk struktur som skadats samt tävlingsuppehållets längd utvärderades som möjliga faktorer till behandlingens resultat.

Internetadministrerad behandling har i många studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns ännu begränsade kunskaper om vilka patienter som lämpar sig bäst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat ångestsyndrom (GAD). Underlag för studien är deltagare från en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jämför effekten av de två behandlingarna med en kontrollgrupp (väntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare från de två behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmått beräknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mått på deltagarnas grad av individuell förändring.

Anorexia nervosa ses som allvarligaste och det tredje mest vanliga tillståndet bland ungdomar. Behandlingsalternativen för personer med anorexia nervosa ser olika ut i olika delar i Sverige men det viktigaste i behandlingen är att bryta svälten och hjälpa till att normalisera ätmönstret. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som individer med anorexia nervosa upplever ha betydelse för tillfrisknandet. Studien baserades på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av manifest innehållsanalys.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.

Bakgrund. Varje år insjuknar ett stort antal människor i cancer i Sverige och det innebär att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att få diagnosen cancer. Att drabbas av cancer är en omvälvande upplevelse i människors liv. Patienter upplever ofta rädsla och ångest inför sjukdomen och dess behandlingar. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att sjukvårdspersonal har en god förståelse och kunskap för hur patienterna upplever sjukdomen för att kunna ge dem en god omvårdnad.