För att undersöka potentiella könsskillnader mellan studenters skattade arbetsvärden och om dessa samverkar med grad av self-Efficacy, utfördes en explorativ studie med hjälp av en enkät. Vid ett universitet i Sverige deltog 109 st ekonomistudenter, med en svarsfrekvens på 98 % och jämn könsfördelning. I formuläret fick deltagarna fylla i demografiska data, sin individuella self-Efficacy kopplat till sin förmåga i skolan, samt hur de värderade olika preferenser inför framtida karriärplan ur en lista med olika arbetsvärden. Resultaten visade att kvinnor (framför män) föredrog inre arbetsvärden, män (framför kvinnor) föredrog fritid. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan self-Efficacy och inflytande och mellan ska studera och yttre.

Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-Efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-Efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning.

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-Efficacy är individens tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-Efficacy och studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-Efficacy Scale.

Forskning har visat att vår primära tolkning samt graden av self-Efficacy påverkar hur vi hanterar nya situationer och relaterar även till vårt psykiska välmående. Genom vår primära tolkning utvärderar vi en ny situation som hotfull, utmanade eller som en förlust.  I föreliggande studie var syftet att undersöka hur studenter från det beteendevetenskapliga programmet samt socionomprogrammet ser på sina möjligheter att få arbete efter avslutade studier kopplat till self-Efficacy och deras primära tolkning av situationen som framtida arbetssökande. En enkätstudie genomfördes och det var 122 deltagare varav 57 socionomer. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan programmen i den primära tolkningen som var relaterat till studenternas grad av self-Efficacy.

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9.

Tidigare forskning har visat att self-Efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-Efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-Efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-Efficacy och kontroll samt stöd.

Bakgrund: Self-Efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Bakgrund: Self-Efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-Efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-Efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-Efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-Efficacy och generell self-Efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-Efficacy samt graden av generell self- Efficacy.

Bakgrund: Self-Efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-Efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning.Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-Efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt.Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27).

Tidigare forskning visar att personer som genomgår träning för att öka sin self-Efficacy har mycket större chans att finna jobb (Caplan, Vinokur, Price & van Ryn, 1989; Eden &Aviram, 1993). Denna studie baseras på en enkätundersökning gjord på 99 studenter och har som syfte att undersöka samband mellan studenters arbete under studietiden och deras nivå av generell self-Efficacy (GSE). Korrelationsanalysfann inga samband för att stödja studiens hypotesom att studenter som arbetar och studerar parallellt skulle redovisa högre värden av GSE. Ett positivt samband påträffades mellan vilja att arbeta och förmåga att klara av tentamina. Resultatet påvisar även en tro hos studenter att få arbeten som passar deras högskoleutbildning, denna tro kan förutspås till sju procent av GSE och antal terminer studerade..

Syftet med denna studie var att undersöka om medverkan i Ellen-projektet i Linköping hade någon betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på deras self-Efficacy, deras självkänsla samt deras kroppsuppfattning och då närmare bestämt kroppsmissnöje.Sammanlagt ingick 42 tjejer i studien, vilka hade anmält intresse att medverka i Ellen-projektet. Experimentgruppen utgjordes av 25 tjejer som deltog i projektet, de resterande 17 fungerade som kontrollgrupp. Studien var av kvantitativ karaktär och tre självskattningsskalor användes för att mäta self-Efficacy (GSES), självkänsla (RSES) och kroppsmissnöje (FRS). En för- respektive eftermätning genomfördes med åtta veckors mellanrum.Resultaten visar på en ökad grad av self-Efficacy samt självkänsla för experimentgruppen. För kroppsmissnöje uppnåddes inga signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp.