: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige. Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare. En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006.

Atlas Copco i Örebro tillhör affärsområdet gruv- och bergbrytningsteknik där de utvecklar, tillverkar, marknadsför och forskar på bergborrmaskiner, borraggregat, lastare samt truckar. Affärsområdet gruv- och bergbrytningsteknik består av olika divisioner som till exempel URE (Underground Rock Excavation). De maskiner som tillverkas på denna division är bland annat Boltec, Simba, Scaletec och Boomer. Dessa maskiner är alla olika typer av bergborrmaskiner och borraggregat. På produktionsavdelningen och slutmonteringen för dessa maskiner sker i dagsläget slutmontering av samtliga maskinerna som ett modulbygge och de flesta maskinerna stationsmonteras.

Denna undersökning är resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, Umeå universitet på uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i Södertälje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus där Scanias värderingar, principer och prioriteringar framgår. Scanias framgång anses bygga på att nyttja personalens kompetens inom förbättringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast återfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssättet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagsläget över sina verksamheter för att nå långsiktiga effektiviseringar med målet att öka sin framtida konkurrenskraft.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Syftet med studien är att öka vår förståelse för hur slöserier påverkar ett internt material och produktionsflöde i en producerande verksamhet, för att kunna ge förslag på effektiviseringar av denna process. Studien är utförd på företaget Växjöfabriken Produktions AB som är beläget i Växjö och utför skärande bearbetning på gjutgods. Efter att ha studerat befintliga teorier skapade vi vår teoretiska utgångspunkt med det urval av teorier som vi ansåg vara viktiga för studien. Från dessa genererade vi en analysmodell som sedan låg till grund för det fortsatta arbetet. Analysmodellen gav ett strukturerat arbetssätt för att samla in empirisk fakta från företaget som vi sedan använde för att göra en analyserande jämförelse med vår teoretiska utgångspunkt.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.

Detta examensarbete har utförts som en del av högskoleingenjörsutbildningen Industriell organisation och ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Kinnarps Production AB i Jönköping som är en del av Kinnarpskoncernen. Företaget erbjuder inredningslösningar för kontor och offentliga miljöer och är idag Europas tredje största tillverkare av kontorsmöbler. Produktionen i Jönköping består främst av plåt- och stålbearbetning. Enheten i Jönköping har investerat i en ny monteringslina inom produktionen. Där den nya monteringslinan ska placeras sker i nuläget montering av stolarna Yin och Jig.

  I centrala Umeå finns det 18 stycken hotell, som sällan är fullbelagda. Gästerna har således relativt stora valmöjligheter när de ska välja hotell. Det mest logiska är att en gäst väljer det hotell som efter sina förutsättningar och de förmåner de kan erbjuda ger kunden en upplevelse som möter eller överträffar kundens förväntningar. Många av kunderna idag ställer högre krav på företag och leverantörer än tidigare och tack vare Internet har de större möjligheter att undersöka och jämföra de olika företagens utbud och erbjudanden innan de gör sitt val. Hotell som i grunden har samma kunderbjudande, dvs.

ProblemformuleringHur skiljer sig den inre effektiviteten mellan Västerbottens läns landsting hälsocentraler i Umeå-området?Hur kan hälsocentralerna förbättra sin inre effektivitet?SyfteSyftet med denna studie är att genom ABC-kalkylering beräkna kostnaden för ett besök på Västerbottens läns landstings olika hälsocentraler inom Umeå-området. Dessa kostnader jämförs sedan mellan hälsocentralerna, för att på så sätt kunna ge indikationer om vilka hälsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som är i behov av effektivisering. Syftet med resultaten från dessa beräkningar och jämförelser är alltså att ge Västerbottens läns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet.Metod Studien är genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. Vår kunskapssyn är positivistisk, där vi försöker förklara hälsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader.

Autoliv koncernen är ett högteknologiskt globalt företag med ca 42 000 anställda i 32länder världen över. Företagets vision är att drastiskt reducera trafikolyckor, trafikskadoroch olyckor med dödlig utgång. Examensarbetet utfördes på koncernens dotterbolagAutoliv Sverige AB i Vårgårda (ALS) med syftet att hitta förbättringar, som germöjligheter till en effektivare godsmottagning och utökad kapacitetsutnyttjande. ALSproducerar i huvudsak airbags och specialkomponenter och har ca 1000 anställda.Examensarbetet inleddes med en förundersökning på godsmottagningen. De metoder somanvändes har varit intervjuer, enkäter och andra uppföljningsblanketter.

För alla producerande företag är material och komponenter en förutsättning för att kunna tillverka sina produkter och uppfylla kundernas krav och önskemål. Stora orderkvantiteter bidrar till högre lagernivåer och ökad lagerhållningskostnad men möjliggör en hög leveransservice. Små orderkvantiteter bidrar till lägre lagerhållningskostnad men risken finns att bristsituationer uppstår som kan orsaka produktionsstörningar. Förändrade förutsättningar, såsom ökad efterfrågan eller senarelagd leverans från leverantör, gör det ännu svårare för företag att leva upp till kundernas krav och önskemål. Det krävs ständiga avvägningar mellan resursutnyttjande, kapitalbindning och leveransservice för att hitta bästa totallösning.

Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period.