I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man sträva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingår i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö på sitt kontor i Växjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem är att man i dagsläget ofta fysiskt måste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begränsar arbetet då personer som inte befinner sig på samma kontor inte kan använda utrustningen.

För att fa? en djupare förståelse för hur yta kan frigöras och användas har en studie genomförts på Villa VIDA som idag inte har tillräckligt med fri yta för kapacitetsökning. När nuläget analyserades kunde det konstateras att lagerbildningar på produktionsyta och ett måleri var det som hindrade företaget från att expandera. Baserat på det nuvarande läget genererades två alternativa layouter. I det ena förslaget valdes outsourcing av måleriet för att frigöra ännu mer yta och få plats med en kapacitetsökning på 50 % istället för 25 % som hade blivit resultatet om måleriet bevarats.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Syfte ? Studiens syfte var att analysera hur uppkomsten av defekta produkter och omarbeten kan minska i kundorderstyrd montering genom effektivare material- och informationsflöden. Som hjälp till att besvara syftet har det brutits ned i två frågeställningar:I. Vilka möjliga orsaker till defekta produkter och omarbeten kan identifieras i kundorderstyrd montering?II.

I Sverige finns det överlag ett stort intresse och god kunskap om miljöeffekter, men samtidigt saknas ofta insikt om energianvändningens inverkan på miljön. Många ifrågasätter inte tillgången på energi och tar därför inte hänsyn till kopplingen mellan energianvändning och miljöfrågor, trots att energieffektivisering är ett av de viktigaste sätten att förbättra miljön. Förvaltning utgör en stor del av en byggnads totala livscykelenergikostnad (LCCe). Norrbottens läns landsting är en stor fastighetsägare i Norrbotten med en total lokalyta på cirka 700 000 kvadratmeter, varför effektiv förvaltning är betydelsefull beträffande så väl ekonomi som miljö. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga energianvändningen vid sjukhusen i Norrbottens län samt att identifiera möjligheter till effektivisering i energianvändningen.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser kring att ha blivit utsatt för mobbning i skolan. Litteratur och tidigare forskning visade bl.a. på samband mellan mobbning och låg självkänsla, även på könsskillnader i utövandet av mobbning, samt att följderna av mobbning kan bli förödande. Studien tillämpade halvstrukturerade/fokuserade intervjuer och fenomenologisk analys användes för att tolka data. De känslor och upplevelser som beskrevs i intervjuerna verkar överensstämma med vad som tidigare framkommit i forskning om mobbning.

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Med bakgrund av flertalet försök att hjälpa utvecklingsländer mer IT stöd, så syftar rapporten till att pröva hypotesen att IT, både direkt och indirekt, kan påverka utvecklingen positivt i Peru. Direkt genom positivt påverkan av individers möjligheter till information och utbildning etc. Och indirekt genom att möjliggöra för ?catch up? effekten. Rapporten tillämpar en övervägande deduktiv metod för att baserat på tidigare forskning genomföra en kvantitativ underökning, i form av en enkätundersökning lokalt i Peru.

Idag används två metoder för att mäta trycken i hjärtat för patienter med hjärtsjukdomar. Vid hjärtkatetrisering mäter man trycket invasivt genom en kateter som förs in i hjärtat genom blodkärlen, medan man vid ekokardiografi använder ultraljud för att icke-invasivt uppskatta tryck från hjärtats blodflöden.Genom detta projekt utvecklades en patientsäker adapter som sammansluter de två systemen så att trycksignaler och ultraljud kan mätas simultant. Denna funktion kan sedan användas för att t.ex. ta fram effektivare modeller för hur trycket kan beräknas genom ultraljud. Med bättre modeller skulle fler undersökningar kunna utföras med ekokardiografi istället för invasiva katetriseringsingrepp vilket skulle minska risker, kostnader och besvär för både patient och personal..

Testning av programvara utgör i många fall en stor del av den totala utvecklingstiden. Då testning drar mycket resurser finns det en önskan om att testningen ska kunna utföras så effektivt som möjligt. Ett steg mot en effektivare testning är automatisering, då detta, om korrekt utfört, medför att fler fel kan identifieras på kortare tid. Det finns däremot risker och fallgropar på vägen mot automatiserad testning.I det här arbetet ges en översikt av 21 krav som forskning och litteratur ställer på en utvecklingsprocess för att automatiserad testning ska kunna genomföras lyckat. Därefter presenteras en metodik som tagits fram för hur översikten kan användas i en organisation för att få en lägesbild av möjligheterna till automatisering.

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas.Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val avmetod vid utvärderingar.Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter.Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet.