Dagens hårda konkurrens och den ökande globaliseringen har medfört att företag måste utvärdera sina verksamheter för att kunna bedöma sin konkurrenskraft. Det gäller numera att kunna vara flexibel, vilket har lett till att under de senaste tio åren har företag sett outsourcing som ett bra verktyg för att uppnå konkurrenskraft och bli flexiblare. IT-funktionen är en resursintensiv del av verksamheten där det sker ständiga förändringar inom tekniken och metoderna hur den används. Detta har gjort att många företag har valt att outsourca delar av sin IT-verksamhet för att kunna fokusera på sin kärnverksamhet och därmed bli konkurrenskraftigare.Syftet med vår uppsats är att utifrån en jämförelse mellan svenska företag, oberoende av bransch, identifiera och analysera motiv och effekter av användandet av outsourcing gällande IT-funktioner. Vi vill därmed bidra med relevant information för teoretiker.Studien har avgränsats till att enbart fokusera på totalt fyra stycken medelstora till stora företag som har valt att outsourca IT-aktiviteter.

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.

Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

De senaste 20 åren har många nya marknads- och managementdicipliner dykt upp och alla har förebådat en ny era av effektivare ledning. Employer branding är en av dem och det finns goda skäl som talar för att den har kommit för att stanna. Fler och fler företag börjar inse att anställda, precis som kunder, gör medvetna val av arbetsgivare. Det går inte längre ta de anställdas engagemang och lojalitet för givet utan det krävs ett mer fokuserat och sammanhängande förhållningssätt för att attrahera rätt sorts människor.Svensk skogsindustri står inför en rad problem och utmaningar som, beroende på hur de tacklas, kommer att bli avgörande för industrins fortsatta utveckling. Till skillnad från vad många tror har svensk skogsindustri ingen uttalad kompetensfördel trots en del branschspecifika utbildningar.Syftet med examensarbetet är att definiera skogsindustrins framtida konkurrensfördelar ur ett medarbetarperspektiv genom att beskriva skogsindustrins employer value proposition (EVP).

Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i planprocessen för att kunna påskynda byggandet.Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan.

På SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, så som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan åt framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin går utvecklingen mot en större användning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befästa sin position på marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nästa generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial är den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

SAMMANFATTNINGUndertrycksbehandling eller den internationella benämningen NPWT (Negative pressure wound therapy) har under de senaste åren snabb ökat i användande då den har visat sig vara effektiv som behandlingsmetod vid svårläkta sår. Då det saknas kunskaper och erfarenheter kring patientens smärtupplevelse och undertrycksbehandling har syftet med denna studie varit att undersöka förekomsten av smärta hos dessa patienter. Utgångspunkten var fyra frågeställningar: patientens egna upplevelser av smärta, patientens smärtupplevelser utifrån vårdpersonalens perspektiv, vid vilka moment i sårbehandlingsprocessen upplever patienten smärta och hur smärtan påverkar livskvalitén och den psykiska hälsan.Som metod i den här studien har använts litteraturöversikt där datainsamlingen gjorts på ett systematiskt vis utifrån genomtänkta sökord med hjälp av PICO modellen. Femton artiklar valdes ut och analyserades för att samla in ett resultat som svarar på syftet. Dataanalysen genomfördes i sex olika steg.

Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandläkare och tandtekniker att använda sig av i deras dagliga arbete med varandra. Förutsättningarna är stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandläkare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation är ett måste om tandteknikern skall kunna tillverka ersättningar av god kvalitet. Många tandtekniker är ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahåller. Även om kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker har blivit bättre och att tandteknikern har fått en mer jämbördig status med tandläkaren så kvarstår fortfarande brister i kommunikationen. Några av frågorna som uppstår är: Vad kan man göra för att få tandvårdsteamet att förstå, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevärt förbättrad kommunikation? Kan man standardisera arbetsordern på något sätt, och att detta tillsammans med en bra undervisning på tandvårdshögskolorna, leder till förbättrad kommunikation? Syftet med studien är att ta reda på hur kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker är, från tandteknikers synvinkel med fokus på arbetsordern.

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Landstingen är organisationer i utveckling. Till följd av ökat krav från samhället på bland annat effektivare vård har förändringar skett inom sjukvården den senaste tiden. Syftet med nya reformer inom vårdsektorn och tillika landstingen har varit decentralisering, ett stärkt ledarskap samt målstyrning. Ett populärt verktyg för detta ändamål är idag det balanserade styrkortet som lanserades i början av 1990-talet av två amerikaner, Kaplan och Norton. Värmlands landsting har, liksom många andra landsting i Sverige, beaktat fördelarna med managementmodellen och målsättningen med att implementera verktyget i alla sina enheter kommer att äga rum under de närmaste verksamhetsåren.Sista kvartalet 2005 påbörjades implementeringen av det balanserade styrkortet på den enhet av Värmlands landsting som vi baserar vår uppsats på, Kronoparkens vårdcentral i Karlstad.

Kostnaden för att bygga hus stiger mer än kostnaden för vanliga konsumtionsprodukter vilket leder till allt dyrare hus. En anledning till detta är att byggprocessen inte hänger med i utvecklingen och att äldre metoder fortfarande används. För att få ett effektivare byggande behöver metoderna därför utvecklas eller nya metoder behöver träda fram, ett exempel på en ny metod är tredjepartslogistik som fler och fler byggföretag använder sig av.I denna rapport får du läsa om företaget Arcona AB (Arcona) som samarbetar med logistikföretaget Servistik och som vill undersöka hur arbetarnas attityd är till logistikkonceptet som Arcona använder sig av. Ett projekt, Bryggmästaren, är undersökt i det här arbetet och det är en ombyggnation från kontor till hotell i Stockholm city.Anledningen till att Arcona hade intresse av en attitydundersökning av deras koncept var för att de vill få fram information till möjliga förbättringar, för att se om företaget är på rätt spår med konceptet och för att se hur redan gjorda förändringar har påverkat arbetet på byggarbetsplatsen.Logistikkonceptet kan sammanfattas enligt följande. Lagbasarna på byggarbetsplatsen beställer material från olika grossister.

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik är en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. På grund av att en konkurrent har sänkt priset på sina armaturer och där med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sänka sin tillverkningskostnad och därmed åter kunna få leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mål att kunna hitta ett sätt att kunna tillverka bländskyddet som ingår i armaturen till en lägre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt bländskydd kallat Beta Economic. Beta Economic är ett bländskydd som har få ingående delar i förhållande till ett traditionellt bländskydd samt att det är bättre anpassat till att kunna automatmonteras.

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik är en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. På grund av att en konkurrent har sänkt priset på sina armaturer och där med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sänka sin tillverkningskostnad och därmed åter kunna få leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mål att kunna hitta ett sätt att kunna tillverka bländskyddet som ingår i armaturen till en lägre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt bländskydd kallat Beta Economic. Beta Economic är ett bländskydd som har få ingående delar i förhållande till ett traditionellt bländskydd samt att det är bättre anpassat till att kunna automatmonteras. Arbetet har resulterat i att bländskyddet Beta Economic är färdigställt kontruktionsmässigt och klart för produktion.