Syftet med uppsatsen är att genom en eventstudie undersöka vilken påverkan VD- bytenhar haft på aktiekursens upp- och nedgångar beroende på företagsstorlek samt frivillig eller ofrivillig avgång..

Sammanfattning Uppsatsens Titel: Veckodagseffekten på OMX Stockholm 30 Index Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Amer Demo, Huso Musovic, Ken Persson Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: anomali, veckodagseffekt, regressionsanalys, Effektiva marknadshypotesen, hypotetisk-deduktiv metod Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det förekommer någon veckodagseffekt på OMX Stockholm 30 Index under perioden 2000-2006. Ett annat syfte är att bidra med mer kunskap gällande anomalier och veckodagseffekter. Metod: Uppsatsen utgår ifrån hypotetisk-deduktiv metod, vilket innebär att vi använder oss av redan kända teorier för att härleda en eller flera hypoteser som sedan testas mot empiriskt data. Denna hypotesprövning kommer att genomföras genom en regressionsanalys. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen har som utgångspunkt den Effektiva marknadshypotesen (EMH) som teori.

Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den.

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc.Teori: Den Effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som Effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali.Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering.Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva Effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas Effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

 I uppsatsen undersöks effektiviteten av de tre nordiska aktieindexterminerna OMXS30, OBX och OMXC20 vars underliggande index representerar den svenska, norska respektive den danska aktiemarknaden. Analysen baseras på den svaga formen av den Effektiva marknadshypotesen och den närbesläktade random walk hypotesen. Aktieindexterminerna undersöks under perioden januari 1997 till december 2008 samt under perioder då den nordiska marknaden karaktäriseras av bull och bear perioder. Testresultaten av Augmented Dickey-Fuller (ADF) samt Kwiatkowski, Phillips, Schmidt och Shin (KPSS) testet tyder på att aktieindexterminerna följer en random walk och att nordiska aktieindexterminer är effektiva under den undersökta perioden. Då testen utförs för de kortare bull och bear perioderna erhålls motsägelsefulla resultat vilket medför att slutsatser om huruvida aktieindexterminerna är effektiva under dessa perioder ej kan dras. .

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan VD-byte har på företag noterade på den svenska börsmarknadens A-lista, och att detta i sin tur skall ge intressenter djupare förståelse för reaktionerna på marknaden vid denna händelse.Metod: Vi undersöker den kvantitativa effekten av ett VD-byte genom olika event studier. I uppsatsen används EGARCH-modellen för att modellera avkastningarna, GARCH/GARCH-M för att estimera volatiliteten och en linjär faktormodell för att modellera bid-ask spreaden. Vi utför hypotestester i syfte att fastställa avvikande effekter utifrån den Effektiva marknadshypotesen.Studien är baserad på 54 stycken VD-byten från 1996 till 2003.Teoretiska perspektiv: Vi utgår från Effektiva marknadshypotesen, signalhypotesen och agentteorin i tolkningen samt beskrivningen av våra resultat.Empiri: Det kan inte påvisas någon statistiskt säkerställd effekt påavkastning, volatilitet eller bid-ask spread för marknaden. Detsamma gäller förföretag med nyanställda VD, som rekryterades externt. För företag med interntrekryterade VD kunde vi dock påvisa en statistisk effekt på avkastningarna ochvolatiliteten.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka aktiemarknadens reaktion vid tillkännagivandet av optionsprogram till företagsledningen i företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om aktiemarknadens reaktion skiljer sig åt mellan olika tidsperioder, branscher, företag noterade på A- respektive Olistan samt mellan optionsprogram där olika typer av optioner används. I undersökningen används en eventstudie, där förväntad avkastning beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Undersökningens event definieras som den första pressreleasen angående införandet av ett optionsprogram. En hypotes ställs upp och testas med ett signifikanstest för att undersöka om resultatet är statistiskt signifikant.

Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som Typ av Avgång samt bransch.

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden.Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva Effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser.Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas Effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat.Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer.Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om de veckoeffekter och veckodagseffekter som observerats såväl internationellt som i Sverige även kan observeras på den svenska valutamarknaden för de tre valutorna; US-dollarn, euron och det brittiska pundet. Uppsatsen utgår ifrån den kvantitativa metoden med en deduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har den multipla regressionsmodellen med tillhörande dummyvariabler och hypotestester samt en variansanalys använts. Två undersökningar har genomförts, en med veckoindelning och en annan med veckodagsindelning. Uppsatsen utgår huvudsakligen från teorin om den Effektiva marknadshypotesen (EMH).

Titel: Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet på ex-dagen.Nivå: Kandidatuppsats inom Nationalekonomi, vårterminen 2007Författare: Alexander Lemland och Oskar SinhaHandledare: Hossein AsgharianSyfte: Syftet är att undersöka aktieprisbeteendet på ex-dagen för att se om det förekommer en signifikant skillnad mellan prisfallet och storleken på utdelningen. Det är också att se vad aktieprisbeteendet på ex-dagen kan säga om utvecklingen av marknadens effektivitet.Frågeställning: Går det att finna en signifikant skillnad mellan prisfallet på ex-dagen och storleken på utdelningen efter justering för indexrörelser? Vad kan man utifrån aktieprisets beteende på ex-dagen säga om utvecklingen av marknadens effektivitet?Tillvägagångssätt: Vi har använt oss av en kvantitativ datainsamling och gjort hypotesprövningar för att kunna dra slutsatser. Materialet är hämtat från databaserna Datastream och Ecowin.Slutsatser: Det går att för vissa år finna en signifikant skillnad mellan aktieprisfallet och utdelningens storlek. Av de tolv år vi undersökt har det visat sig att det för fem år kan sägas att prisfallet varit signifikant lägre än utdelningsbeloppet.

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen.Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den Effektiva marknadshypotesen och signalteorin.Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter.Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den Effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt.