Dagens samhÀlle har blivit alltmer komplext vilket lett till att företag mÄste söka nya tillvÀgagÄngssÀtt för att hÀvda sig i den alltmer rÄdande konkurrensen. Företag mÄste i och med globaliseringens framfart bli mer effektiva i sin marknadsföring och pÄ nÄgot vis skapa mervÀrde hos konsumenten för att urskilja sig gentemot sina konkurrenter. Uppsatsen VarumÀrke.com behandlar huruvida företag kan komma att förmedla mervÀrde via sin varumÀrkesidentitet med hjÀlp av internet som ett kommunikationsverktyg..

I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgÄng av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. DÀrefter kommer en empirisk studie dÀr faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrÄgan pÄ kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras Àr att rÀntenivÄn pÄverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushÄllens disponibla inkomster. Dessutom bekrÀftas det att inkomsten fluktuerar mer Àn konsumtionen och detta gÀller ocksÄ för hushÄllens konsumtion av nya bilar..

?Vilka retoriska verkningsmedel innehÄller en engagerande krönika?? SÄ lyder frÄgestÀllningen bakom detta arbete. För att besvara frÄgan har jag gjort en retorikanalys av tio krönikor hÀmtade frÄn Expressen och Aftonbladet. Samtliga utvalda krönikor har debatterats pÄ internet och vissa Àven i etermedier. DÄ retorikanalys Àr en högst subjektiv metod har jag dessförinnan anvÀnt mig av en fokusgrupp för att fÄ fler infallsvinklar.

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrÄgor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrÄn behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgÄngspunkt i detta beskrivs ocksÄ de utmaningar som uppstÄr vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras pÄ en generell kartlÀggning av globala företags arbete med kompetensfrÄgor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriÀrplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del anvÀnt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrÄgor. Kunskap om personalens kompetens har frÀmst delats genom nÀtverkande mellan de lokala ledarna.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem i Sverige. FrĂ„n 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma frĂ„n 30.7 procent till 46.6 procent. I dagslĂ€get har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare Ă€r förenat med lĂ„g livskvalitet. Övervikt och fetma Ă€r ocksĂ„ riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhĂ€llet.

PÄ senare Är har alltmer fokuserats pÄ att goda resultat grundas pÄ huruvida företag skapar lÄngsiktiga och hÄllbara relationer, till sÄvÀl kunder, leverantörer som samarbetsparter. Begrepp som relationsmarknadsföring och Customer Relationship Management (CRM) Àr nÀra beslÀktade och oavsett om begreppen tillÀmpas pÄ slutkonsumenten eller samarbetsparten handlar det om att vÄrda relationer. Idag har massmarknadsföring blivit mindre effektivt och lönsamt, eftersom alltfler marknader, dÀribland resemarknaden, Àr mogna, vilket innebÀr att det blir svÄrare att hitta nya kunder. Detta betyder att det kan bli avgörande att vÄrda befintliga samarbeten och utveckla dessa till relationer för att överleva konkurrensen. I detta kan en problematik uppstÄ, dÄ det Àr lÀtt att sÀga vad ett gott samarbete innebÀr, men inte lika lÀtt att förklara hur en god relation, baserad pÄ lojalitet tvÄ parter emellan, ska fungera pÄ ett effektivt och hÄllbart sÀtt.

Av dagens affÀrssystem krÀvs det att spÄrbarheten Àr större och mer pÄlitlig Àn tidigare. PÄ grund av att affÀrssystem blir allt vanligare, infinner sig pÄ fler marknader och kan i vissa fall vara kÀrnan i ett företag Àr detta ett krav. Examensarbetet Àr utfört pÄ Infor i Linköping som tillhandahÄller affÀrssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och lagar som företag mÄste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krÀvs för att tillmötesgÄ dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nÀmnare för flertalet lagar och myndigheter.

Efter att en rad uppmÀrksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de Àr rÀttvisa utlösts. UtifrÄn denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förstÄelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn pÄ konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn pÄ konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras pÄ. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras pÄ Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omeffektiva marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..

Vinstintressets effekter pÄ vÀlfÀrdstjÀnsterna Àr komplicerade att mÀta, och om det Àr positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillÄts pÄ vÀlfÀrdsmarknaden Àr svÄrt att avgöra. Uppsatsen Àr en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strÀvar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata vÀlfÀrdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering pÄ skolan. Vinstdrivande företag Àr ofta effektiva och innovativa, men det Àr svÄrt att specificera vÀlfÀrdstjÀnster i kontrakt och företagen ges incitament att sÀnka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att pÄverka vilka som konsumerar deras tjÀnst finns risk för cream-skimming och segregation..

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig pÄ en rad faktorer. En av dessa Àr den risk som Àr förknippad med investeringen. Den hÀr uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels pÄ aktiemarknader men ocksÄ för vÀxelkurser. Med utgÄngspunkt frÄn tvÄ teorier dÀr den ena sÀger att hög risk Àr förenat med en lÀgre nivÄ av direktinvesteringar samt en motsatt som istÀllet menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivÄ undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa lÀnders marknader fÄr man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken pÄverkar direktinvesteringar eller inte.

Syftet med denna rapport Àr att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende pÄ funktionalitet och CSR. För att fÄ en sÄ stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts dÄ det Àr ett stort globalt företag som finns i ca 40 lÀnder med mÄnga utmaningar som följd samt för att CSR-frÄgorna blir allt mer centrala för att upprÀtthÄlla ett varumÀrke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bÀsta pris? i 40 lÀnder krÀvs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser sÄ att kunden tycker det Àr lÀtt att göra affÀrer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar mÄste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell pÄ alla marknader.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgÄng till mer information om verksamheten Àn den vanliga investeraren. Ett exempel pÄ en sÄdan person Àr den verkstÀllande direktören. PÄ grund av den informationsasymmetri som uppstÄr har den verkstÀllande direktören bÀttre förutsÀttningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle sÄledes kunna generera överavkastningar med hjÀlp av denna information, vilket ifrÄgasÀtter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnÄ högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier dÀr den verkstÀllande direktören Àger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet Àr att utreda huruvida företag med en verkstÀllande direktör med ett högt aktieÀgande i det egna företaget Àven leder till att avkastningen pÄ aktiemarknaden Àr hög.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur tidskriften Vakna! Àr utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgÄvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar pÄ att Vakna! pÄ mÄnga sÀtt Àr retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter pÄen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgÄr det Àven en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Den journalistiska yrkesrollen har de senaste Ären utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer pÄ mediemarknaden slÄr sig in pÄ fler marknader och producerar material till mer Àn ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna pÄ marknaden behöver hantera mer Àn bara en plattform. Termen som skapats Àr multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven pÄ multikompetens och produktion mot flera olika medier pÄverkar det grundlÀggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ journalister pÄ SR Ekot och tvÄ journalister pÄ den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de tvÄ Ätskilda multikompetenskraven pÄverkar journalisternas arbete. I intervjuerna Àr de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven pÄverkar det grundlÀggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..