Att lyckas som platschef i anläggningsbranschenEva Karlsmyr Bygg- och anläggningsnäringen brottas med lägre produktivitets­utveckling än andra industribranscher och utveckling av ledarskapet ses ofta som en väg framåt. Kunskap saknas dock om vad effektivt ledarskap i denna specifika kontext är. Denna studie avser bidra med sådan kunskap genom att i en tematisk analys med kvalitativ ansats studera ledarskap ur effektiva platschefers perspektiv i ett svenskt rikstäckande anläggnings­företag. Utifrån menings­koncent­rering av sju intervjuade plats­chefers berättelser har gemensamma aspekter av ledarskapet identi­fierats som respondenterna upplever avgörande för att lyckas i rollen. Studien har även undersökt hur dessa platschefer behöver påverkas av andra för att kunna utöva ett effektivt ledarskap.

Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i Sverige. Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och modeller som tjänar till att hjälpa och stötta alkoholberoende mot tillfrisknande. Dock saknas det ett lättillgängligt stöd via mobil teknik. Denna studie tjänar därför till att undersöka behovet av och möjligheter till ett mobilt stöd för alkoholberoende. Baserat på behovet som identifieras tjänar studien till att utveckla en mobil applikation som möter behovet. Projektet är ett designfall och arbetets designprocess har baserats på en målinriktad designmetod.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

De senaste fem åren har tågresandet ökat med 28 procent. Den ökade trafiken har lett till ett högt utnyttjande av anläggningar och fordon. Det har i sin tur medfört stora problem med punktligheten av tågtrafiken. För att matcha den ökande trafiken på Sveriges järnvägar ska detta examensarbete undersöka om man kan implementera Lean produktion för Banverkets byte av spårväxlar för att göra dessa mer effektiva. För att ta reda på vad Lean produktion egentligen är gjordes en litteraturstudie.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

AbstraktBakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan påsmittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådanåtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där allaortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifestinnehållsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är avstor vikt.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna.

Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie.Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering.

Projektverksamhet är en varierande organisationsform som används inom privat, statlig så väl som social verksamhet. Effektivitet är ett begrepp som syftar till något prestationshöjande och som ett förhållande mellan insatserna i en verksamhet och dess slutliga resultat. Inom bygg och anläggningsindustrin har det varit svårt att identifiera vad effektivitet inom projektverksamhet är samt hur man kan utvärdera ett anläggningsprojekt. Denna studie syftar till att undersöka vad effektivitet i anläggningsprojekt innebär samt att hitta ett mått för den processuella inre effektiviteten i projekt inom Gruv och anläggningsindustrin. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie på ett av Sveriges största exportföretag och en världsledande exportör av förädlade järnmalmsprodukter, LKAB.

Uppsatsen redogör för en studie vars syfte är att studera hur effektivt Arbetsmiljöverkets föreskrifter implementeras i det praktiska arbetsmiljö-arbetet på arbetsplatser och att identifiera och pröva en lämplig metod för detta. Den metod som valdes var policynätverksanalys och en jämförande studie mellan tre arbetsplatsers arbetsmiljöpolicynätverk utfördes inom tjänste-näringen hotell. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) valdes som studieobjekt och en teoretisk modell om den kausala effekten av policy-nätverkets form och egenskaper för policynätverks effektiva fungerande och prestationsförmåga användes. Det förväntade utfallet av studien formulerades: När ett arbetsmiljö-policynätverk fungerar effektivt och har hög prestationsförmåga, imple-menteras föreskriften SAM på ett ändamålsenligt sätt i samverkan med alla parter enligt gällande regelverk. Vilket ger som effekt ett välfungerande praktiskt tillämpat systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.