Den här studien undersöker hur vinstvarningar påverkar stora och små företag. För att förklara dess påverkan på företagen har den Effektiva Marknadshypotesen och behavioral finance använts som grund. Avgränsningen har gjorts till Stockholmsbörsen då inga tidigare studier haft fokus på den. Empirin visar att företag i Large Cap påverkas med i snitt -4,63% och företagen i Small Cap med -8,42%. Large Cap visade signifikanta abnorma avkastningar under eventdatumet och dagen efter medan Small Cap endast visade signifikans under eventdatumet.

SYFTE: Denna uppsats har som syfte att studera marknadens reaktion på ett pressmeddelande angående ett VD-byte i ett företag på den svenska marknaden. Vi har även som syfte att identifiera samband mellan resultatet av studien och tänkbara påverkande faktorer, såsom börsvärde på företaget, antal år på VD-posten och tidigare kursutveckling. METOD: Denna uppsats har ett kvantitativt angreppssätt som bygger på en eventstudie. Urvalet är baserat på de företag noterade vid A-listan som har gjort ett ledningsbyte under åren 1998-2001. Eventstudien är uppdelad i två delar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets volatilitet förändras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgång. En eventstudie tillämpades med aktieprisets volatilitet som mått. Modelleringen har utgått ifrån ?Constant Mean Return Model?. Studien är baserad på 67 VD-avgångar från 53 olika företag på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1999-2005.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den Effektiva Marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur.

I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan reporänta och bostadspriset.Metod: En kvantitativ metod där man gör en korrelationsanalys och regressionsanalys.Teori: Den effektiva marknadshypotes samt statistiska teorier som aritmetiskt medelvärde, regressionslinje, korrelationskoefficient  och hypotesprövning.Empiri: Data är hämtad från riksbankens hemsida, och bostadspriset är hämtad ifrån Statiska centralbyrån som använder fastighetsprisindex för att mäta förändringen av bostadspriset.Slutsats: Det har visat sig att reporäntan och bostadspriset har ett ganska starkt negativt samband enligt både korrelationsanalysen och hypotesprövningen och detta samband uppstår under samma år. Samtidigt som att bostadsmarknaden verkar vara effektiv enlig den Effektiva Marknadshypotesen. Det visar att en förändring i räntenivån kan uttrycka en direkt förändring på bostadsmarknaden. Detta innebär att reporäntan sänks och bostadspriserna har en tendens att stiga upp. .

Genom en eventstudie undersöks huruvida onormal avkastning i samband med pressrelease angående företagsförvärv genereras i händelsefönstret hos det förvärvande företaget. Vidare testas valda koefficienters signifikansnivå för den onormala avkastningen genom en multipel regressionsanalys..

SammanfattningTitel: Imorgon blir det börsfall! En studie om hur olika börser påverkar varandra i fördröjning.Seminariedatum: 28 maj, 2012Ämne/kurs: FEK 61-90 Kandidatuppsats i Corporate Finance, 15 poäng Författare: Stefan Koch, Malin Molin Handledare: Hans MörnerExaminator: Kent SahlgrenNyckelord: Anomali, anomalier, veckodagseffekt, måndagseffekt, index, korrelation, S&P 500, OMXS 30, Effektiva MarknadshypotesenSyfte: Att undersöka ifall en eventuell anomali på det svenska OMXS 30 indexet eller det amerikanska S&P 500 ger en effekt på nästföljande dag på det motsatta indexet. Om en veckodagseffekt kan påvisas och den fördröjda korrelationen mellan indexen är tillräckligt stark kan metoden användas för att generera överavkastning.  Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är hypotestestning av medelvärden med ett z test, beräknat korrelationskoefficienten mellan de två indexen och utfört en multipel regressionsanalys med dummyvariabler.Slutsats: Genom vår analys kom vi fram till att en veckodagseffekt inte kan påvisas på någon av de två undersökta indexen. En korrelation kunde finnas mellan de två indexen, däremot går det att ifrågasätta om korrelationens styrka är tillräckligt stark att handla utifrån. För att generera överavkastning krävs dessutom att den extra avkastning som genereras med hjälp utav vår metod med korta aktieaffärer överstiger den eventuella transaktionskostnaden som uppstår vid aktiehandel, något vi starkt betvivlar att den gör..

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omEffektiva Marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgång till mer information om verksamheten än den vanliga investeraren. Ett exempel på en sådan person är den verkställande direktören. På grund av den informationsasymmetri som uppstår har den verkställande direktören bättre förutsättningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle således kunna generera överavkastningar med hjälp av denna information, vilket ifrågasätter den Effektiva Marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier där den verkställande direktören äger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet är att utreda huruvida företag med en verkställande direktör med ett högt aktieägande i det egna företaget även leder till att avkastningen på aktiemarknaden är hög.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av händelsestudiemetodik undersöka om förändringar av The Federal Funds Rate ger avvikande avkastning på Stockholmsbörsen. Teorin utgörs av den Effektiva Marknadshypotesen, där vi utgår från den semistarka formen av marknadseffektivitet, aktiers räntekänslighet samt investerares beteende vid makroekonomiska nyheter. Undersökningen visar att det finns avvikande avkastning på Stockholmsbörsen vid förändringar av The Federal Funds Rate. Resultatet varierar dock mellan A- och O-listan..

Metod: Vi genomför en eventstudie där publicerad ryktens effekt studeras under en specifik händelseperiod. Därmed ges möjlighet att kunna påvisa om det förekommer överavkastning på grund av rykten. Den eventuella överavkastningen beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Empiri: Undersökningen baseras på 186 positiva rykten ur Affärsvärldens ryktesspalt Börsgolvet under tidsperioden 2004-2007. Slutsatser: Undersökningen fann att positiva rykten genererar en positiv överavkastning på kort sikt, om än i blygsam skala. Den kategori av rykten som generar högst överavkastning är rykten om att företaget är en uppköpskandidat .

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den Effektiva Marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den Effektiva Marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.