Denna studie undersöker hur anställda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) påverkar lärandet på arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs påverka lärandet inom en organisation. Studien grundar sig på kvalitativ forskningsintervju  med fem anställda på ledningsnivå inom fem olika organisationer. De fem anställda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst Per-Erik Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet och denna används även som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgår det att CSR faktiskt påverkar lärandet inom en organisation.

För att förbättra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspänningsnätet. En effekt av denna kablifiering är att näten får förändrade systemegenskaper. Förändringen innebär att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) från ledningssystemet, vilket ger problem med de elsäkerhetskrav som ställs. En förutsättning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnät är att Ir reduceras, för detta ändamål saknas idag väl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

Kompetensutveckling är i många företag en lika självklar förutsättning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hålla sig vid liv och vara framgångsrik. Arbetet med att utveckla en organisation går inte att generalisera eftersom varje företag är en komplex organism. Uppsatsen fokuserar på att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling värderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sätt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar även upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mätas och tas tillvara.Syftet med studien är därmed: att analysera uppfattningar om värdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgångspunkt från intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstående har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie på Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgår från teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt område.

Problem: Kunskapsspridning är av stor vikt i dagens läkemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig länk i detta arbete. Frågorna vi ställde oss var därför: Vad krävs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bära upp kunskapsspridningen i en organisation eller krävs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller går det att också överföra tyst kunskap? Är det nödvändigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om ett informationssystem har förutsättningar att stödja kunskapsspridning i ett läkemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras på intervjuer med elva respondenter på AstraZeneca AB. För att få olika perspektiv har intervjuerna utförts på olika befattningsnivåer samt på olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Den allt snabbare förändringstakten inom Försvarsmakten berör alla, även om det sker på olikasätt. Syftet med uppsatsen är att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav på förmågor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgångsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden är att ur ett valt perspektiv med framgångsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförändringen. Studien är huvudsakligen deskriptiv med karaktären av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförändring inneburet en begränsadförändring av viktiga förmågor..

Uppsatsen behandlar de yttre gränserna för möjligheterna till fondförvaltning, mer specifikt när en fondförvaltare anses ha blivit ett brevlådeföretag samt när en effektiv tillsyn anses kunna utövas. Dessa frågeställningar representerar intresseavvägningen på vilka outsourcingreglerna vilar mellan konkurrenskraft och kontroll..

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jämförelse med Affärsvärldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en månad, tre månader och ett år. Slutsatsen är att det finns skillnader, de är signifikanta efter en dag och efter ett år. Efter en dag har kursen i genomsnitt gått ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett år är skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.

UMAS är i nuvarande organisation en kombination av professionell byråkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men ställer också ökade krav på kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som används på UMAS är framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten är ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det är också viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att få medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bästa, för att dess mål och visioner ska uppnås.

The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how visions could be applied in subsidiaries and similar sub organisations of global enterprises. With increasing globalisation it becomes more difficult to work in accordance to same standards and towards a common and unifying interest. The study has a qualitative and deductive approach and is based on interviews with three global subsidiaries with some hundred people employed each.Conclusions are that the subsidiaries visions have to be based on a guiding philosophy issued by their mother entities and it is the responsibility of the sub organisation to develop a tangible image with a local vision, mission and strategy with targets requiring feedback. Sustainable strategies cannot be issued without a vision describing where the organisation want be in the future. Otherwise they will not come very far until they have to make a restart with a new strategy and they will never be a market leader..

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar.

Denna uppsats handlar om tektologi, en systemteori utvecklad av en rysk vetenskapsman vid namn Alexander Bogdanov mellan åren 1912 och 1928. Vi har i uppsatsen haft för avsikt att utreda om tektologin har något att tillföra modernt systemtänkande. Detta har vi gjort genom att låta Stafford Beers viable system model representera det moderna systemtänkandet, och därefter jämföra en modellering av en organisation med VSM, med en modellering av samma organisation med en egenutvecklad modell baserad på tektologi. Resultaten visar att tektologin har en hel del att tillföra modernt systemtänkande. Framför allt ger den nya infallsvinklar till modelleringen och belyser delar av organisationen som man inte kan se med VSM.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.