Att implementera scriptmotorer i Windows-applikationer öppnar upp mÄnga intressanta möjligheter, varav en av dessa Àr att göra kundanpassningar till ett system utan att kompilera om kÀllkoden. NÄgra problemstÀllningar som skall utvÀrderas Àr hur det kan implementeras en scriptmotor till ett affÀrssystem och vad finns det för fÀrdiga scriptmotorer och scriptsprÄk som kan anvÀndas, och hur det pÄ ett lÀmpligt sÀtt kan skapas anropspunkter till script sÄ som hÀndelser, knappar och menypunkter. I denna uppsats ges ett förslag pÄ en möjlighet att anpassa ett affÀrssystem under dess exekvering genom att integrera en scriptmotor till systemet. Denna teknik kommer att tillÄta olika kunder att sjÀlva anpassa ett system efter deras egna behov, men dock inom ett visst ramverk. Syftet med detta Àr att öppna upp möjligheten att skapa egna anpassningar av systemet pÄ ett snabbt och ekonomiskt tillvÀgagÄngssÀtt..

Bakgrund: MÀnniskor som avlider i hjÀrt- och kÀrlsjukdomar gör det i de flesta fall pÄ grund av hjÀrtinfarkt. FrÄn 1987 till 2010 intrÀffade ca 110 hjÀrtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjÀrtinfarkter mÀn. Dödsfallen i hjÀrtinfarkt har minskat genom Ären p.g.a bÀttre behandlingsmetoder men fler överlevare innebÀr ocksÄ att fler upplever tiden efter en hjÀrtinfarkt. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr ofta skrÀmmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mÀns och kvinnors upplevelser.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvÄrden Àr för mÄnga patienter det första mötet i vÄrdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta pÄ den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna kÀnner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det Àr dÀrför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vÄrden. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vÄrden i en akut situation. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie bestÄende av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och vÄld bland personal som arbetar pÄ akutmottagningaroch inom ambulanssjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie dÀr 24 artiklar ingÄr.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och vÄld kÀnner sig osÀkra pÄ sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvÀrk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. MÄnga anmÀler inte att de blivit utsatta för hot eller vÄld för att de kÀnner att det Àrmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillrÀcklig utbildning för att hanteravÄldsamma personer.Slutsats: Hot och vÄld förekommer i stor utstrÀckning inom akut- och ambulanssjukvÄrden. DettaÀr ett arbetsmiljöproblem som pÄverkar personalen negativt. Mer trÀning i att bemöta hotfullapersoner Àr viktigt.

Med vÄrt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd pÄ klassrumsklimatet. Vi har fÄtt ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell trÀning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell trÀning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, dÀr vi rent praktiskt har arbetat med emotionell trÀning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. VÄr slutsats Àr att eleverna har fÄtt ett positivt förhÄllningssÀtt till emotionell trÀning och att de ser positivt pÄ ett fortsatt arbete i Àmnet. VÄrt resultat pekar pÄ att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, dÀremot har vi observerat mÀrkbara förÀndringar hos den enskilde individen.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie dÀr 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkÀt och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var tvÄ olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredstÀllelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstÀmde vÀl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det gÄr att predicera vilka effekter ett ledarskap hade pÄ medarbetarna och dÀrmed indirekt pÄ medarbetarnas prestationer..

NÀr en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smÀrta om hon Àr för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpÄ risken för smÀrtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen ocksÄ medför en ökad risk för postoperativa biverkningar sÄsom illamÄende, krÀkning och trötthet skulle det vara av vÀrde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smÀrtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat pÄ smÀrthÀmmande effekter pÄ vakna patienter bÄde under och efter operation.

NÀr en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smÀrta om hon Àr för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpÄ risken för smÀrtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen ocksÄ medför en ökad risk för postoperativa biverkningar sÄsom illamÄende, krÀkning och trötthet skulle det vara av vÀrde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smÀrtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat pÄ smÀrthÀmmande effekter pÄ vakna patienter bÄde under och efter operation.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Bakgrund: Finansiella mÄtt har i alla tider anvÀnts av företag för att avlÀsa resultat. PÄ senare tid har Àven vikten av mÄtt pÄ icke finansiella faktorer uppmÀrksammats. Som en följd har resultatmÀtningssystemet Balanced Scorecard vuxit fram. Balanced Scorecard sÀgs bland annat leda till förbÀttrad kommunikation och information inom organisationerna samt en ökad grad av mÄluppfyllelse. Trots den stora litteraturmÀngden rörandes Balanced Scorecard saknas information om vad som krÀvs för att organisationer skall kunna utvÀrdera om de vÀntade effekterna uppstÄr vid införandet av ett styrkort.