Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppens alla vÀvnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i vÀrlden inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Fysisk inaktivitet Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige dÄ 42 procent av mÀnnen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva. Flera mÄlomrÄden i folkhÀlsopolitiken syftar till att ha mer hÀlsofrÀmjande insatser i samhÀllet genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och Àr kÀnd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför fÄ biverkningar eller risker.

Vid affÀrssystembyten vÀljs ibland standardsystem framför egenutvecklade system. En orsak Àr att egenutvecklade system Àr dyra och komplicerade att bygga. Flera företag tycker ocksÄ att det Àr smidigare att implementera standardsystem dÄ dessa Àr utformade som en paketlösning dÀr samtliga moduler Àr integrerade.Ett problem för företag Àr att vÀlja "rÀtt" standardsystem. Ett arbetsmÄl i denna uppsats Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning företag anvÀnder sig av en metod i anskaffningsprocessen. Huvudfokus Àr att ta reda pÄ vad företag tycker Àr viktigast att anpassa - verksamhet eller system? Ett annat delmÄl Àr att titta pÄ hur företagskulturen förÀndras vid ett standardsysteminförande.I undersökningen görs sex företagsintervjuer hos företag som alla har anskaffat standardsystem.

NÀr ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte Àr att minska risken för hjÀrnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjÀlp av en kylmadrass till 33,5 C? och hÄlls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta vÀrmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar pÄ positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts pÄ hur sjuksköterskor upplever att vÄrda dessa barn.

Introduktion: NÀr nÄgon i en familj drabbas av en stroke Àr det inte ovanligt att nÄgon annan i familjen blir anhörigvÄrdare. Det Àr inte endast individen som drabbas av en stroke som pÄverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀra anhörig efter en stroke. Metod: AllmÀn litteraturstudie. Baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed.

En Äterkommande debatt rörande kriminalvÄrden Àr hur man ska kombinera de tvÄ grundprinciperna i fÀngelserna: vÄrd och straff. Om isolering Àr ett straff i straffet, hur ser dÄ vÄrden ut i anslutning till denna? FÄ eller inga andra former av frihetsberövande skapar sÄ mycket psykologiskt trauma, med sÄ mÄnga symptom pÄ psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst tvÄ mÄnader, hade pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan, samt vilket stöd tidigare fÀngelseintagna fÄtt under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne sjÀlv hade önskat att fÄ.Resultatet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med tidigare fÀngelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och begreppen Ängest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.TvÄ av tre respondenter visade tecken pÄ att isoleringen pÄverkat deras psykiska hÀlsa mycket negativt.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn, men det Àr först pÄ senare tid som hundens hÀlsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sÀtt anvÀnds hundar i vÄrden i en helt annan utstrÀckning Àn i Sverige. HÀlsoeffekter i form av kortare vÄrdtid, snabbare rehabilitering och bÀttre egenvÄrd har pÄvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO), rÀknar med att unipolÀr depression kommer bli allt vanligare och att det Är 2020 kommer klassas som det nÀst största hÀlsoproblemet i vÀrlden. Detta medför att sjuksköterskor kommer att trÀffa pÄ dessa patienter inom alla vÄrdenheter. För att kunna utföra omvÄrdnadsarbetet pÄ ett optimalt sÀtt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det Àr att drabbas av och leva med en unipolÀr depression. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att fÄ dö i sitt eget hem. VÄrden i hemmet gör att familjen fÄ inta ledarrollen i omvÄrdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vÄrda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr aktuell forskning inom palliativ vÄrd sammanstÀlldes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk trÀning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete pÄVO2max, rörlighet, uthÄllighetsstyrka och kroppssammansÀttning. Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod som bestÄr av datainsamling genom tester före och efter trÀningsperioden för bÄde interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar pÄ signifikanta skillnader hos interventionsgruppen pÄ variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthÄllighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthÄllighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bÄl och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien Àr att man kan se effekter genom denna typ av intervention pÄ flera olika variabler och förslag till framtida forskning Àr att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska trÀningens effekter pÄ arbetsplatsförlagd trÀning..

Bakgrund: Stroke Ă€r den vanligaste orsaken till funktionsnedsĂ€ttning i Sverige och den diagnos som krĂ€ver flest vĂ„rddagar i hemmet. Antalet sĂ€rskilda boende- och sjukhusplatser har minskat pĂ„ grund av besparingsskĂ€l, vilket har lett till att behov av vĂ„rd i hemmet har ökat.  År 2000 vĂ„rdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen Ă€r inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vĂ„rdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vĂ„rda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd frĂ„n sjukvĂ„rden. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.