Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras:Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält.

Att bedömning och betygssättning av elevers prestationer brister i likvärdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att åstadkomma en ökad likvärdighet förespråkas i olika sammanhang och ett sådant förslag är sambedömning. Sambedömning handlar om att lärare samverkar kring bedömning och betygssättning. Trots att sambedömning förs fram som ett sätt att få en större likvärdighet vid bedömning och betygssättning så saknas vetenskapliga belägg för sådana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att få kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning Resultaten visar att sambedömning har effekter som på sikt kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning om den får omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det är även en process som kan påverkas av flera olika faktorer..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Investeringar i IT-system är ett vanligt föremål för utvärderingar och nyttoanalyser. Olika utgångspunkt i utvärderingen genererar olika resultat och framförallt diskuteras det flitigt hur man skall synliggöra värdet av en IT-investering. Den här studien tar sin utgångspunkt i processperspektivet av en utvärdering och syftar till att undersöka vilka effekter en sådan får för utvärderingens resultat. Dessutom innefattar syftet även en jämförelse huruvida PENG-modellen uppnått dessa effekter inom projektet MedNet. Uppsatsen bygger på en intervjustudie vid Sala Närsjukhus där sjukhuset medicinavdelning studerats.

Det finns idag många olika sätt att benämna och utföra utvecklingssamtal. En av de samtalsmodeller som den senaste tiden nått framgång inom området är Amforas Samtalsmodell Komfortgränsen(R). Denna studie är en beskrivning av hur medarbetare upplever utvecklingssamtal som förs i grupp enligt ovan samtalsmodell samt vilka effekter av gruppdialogen som erfars. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Medarbetarna beskrev tre övergripande delar: gruppdynamiken och processen, effekter av gruppdialogen och gruppdialogens effekt på organisationen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka elevers förhållningssätt till läxor och läxans olika effekter. Förutom litteraturen vi läst så har vi utfört enkäter och observationer på två olika skolor i år 4. Frågorna i enkäten var både kvantitativa och kvalitativa. I vårt resultat har det visat sig att de flesta eleverna med ett tydligt förhållningssätt tillhör det som Österlind (2001) kallar för ett godvilligt förhållningssätt. Det innebär att de accepterar läxorna, trots att de inte alltid ser dem som givande eller roliga.

Det serbiska luftvärnet sköt ner ytterst få av NATO:s flygplan under Kosovokonflikten. Trots det så visar det sig att NATO:s luftoperationer indirekt påverkades i stor skala av luftvärnet. Även om man sköt ner ytterst få av de anfallande flygplanen uppnådde serberna indirekta effekter på NATO som försvårade hela operationen. Syftet med denna uppsats är att problematisera och definiera begreppet indirekt effekt inom ramen för luftvärn samt att applicera detta begrepp på en vald konflikt.Uppsatsen består i huvudsak av två sammanhängande undersökningar. Först sker en begreppsutredande studie som resulterar i en definition av begreppet indirekt effekt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de kortsiktiga utbudspriselasticiteterna med avseende på massaved och sågtimmer, efter den nya konkurrenslagens ikraftträdande. Utbudsfunktionen antas vara en Cobb- Douglas, homogen av graden ett. OLS används för skattning av de kortsiktiga utbudsparametrarna. Slutsatsen av studien är att fluktueringarna vad gäller utbudspriselasticiteterna är så pass små, att några synbara effekter av lagändringen därför inte kan göras. En annan slutsats av resultaten, är att sågtimmer är att betrakta som komplement till massaved, då priset på massaved ökar..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.Frågeställningarna är följande:- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en långvarig multifokal muskuloskeletal smärta. Smärtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smärta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk träning i form av styrketräning och aerob träning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk träning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien är en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk träning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.

Placebo associeras ofta med de sockerpiller som bland annat används i vetenskapliga studier. De används för att, som verkningslös substans, jämföras med och på så sätt bedöma ett aktivt läkemedels effekt. Placebo kan dock innefatta mycket mer än så. Det bemötande patienten får spelar stor roll men även förväntan, betingning och sinnestillstånd påverkar en eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten möts ofta med skepsis och i värsta fall avfärdas den som inbillning.

Självskattad hälsa och välbefinnande har minskat i Sverige sen 1990-talet. Brist på vardaglig regelbunden fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och brist på socialt stöd är allt vanligare folkhälsoproblem i åldrarna 16-84. Forskningen kring sällskapsdjurs främjande effekter i Sverige är knapp även om Sverige är ett sällskapsdjurstätt land. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka hälsofrämjande effekter sällskapsdjur har på individers hälsa. Nitton vetenskapliga artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..