Vi har i denna studie undersökt om estetiska arbetsmetoder fungerar som ett sÀtt att frÀmja socialisation och integration samt stÀrka sjÀlvkÀnsla och identitet. Som en teoretisk bakgrund har vi skrivit om vad olika forskare och lÀrare samt lÀroplanerna anser om estetiska arbetsmetoder och vilka effekter dessa har för mÀnniskor. Vi har dÀrefter tagit upp Àmnena socialisation och identitet ur olika synvinklar. I resultatdelen har vi beskrivit nÄgra olika projekt som arbetar med estetiska arbetsmetoder för mÀnniskor med rötter i andra lÀnder och kulturer. Förutom att studera litteratur har vi genomfört observationer och intervjuer pÄ nÄgra olika projekt och föreningar som arbetar med integration pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.

Denna rapport Àr en sammanstÀllning av en litteraturstudie som undersöker trÄdlös nÀtverksuppkoppling (WLAN) ombord pÄ fartygsbryggor. SamhÀllet utvecklas hela tiden och anvÀndandet av enheter med tillgÄng till internet ökar stÀndigt. Arbetets syfte var att undersöka den trÄdlösa uppkopplingens positiva och negativa effekter samt för- respektive nackdelar. En litteratursökning genomfördes och baserades tillsammans med analysen pÄ en mindmap. Resultatet visar flera negativa effekter genom att vara uppkopplad pÄ fartygsbryggan.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vÄr hÀlsa Àr vÀl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel pÄ fysiologiska effekter Àr en effektivare syreupptagningsförmÄga dÄ ventilationen blir mer effektiv. HjÀrtat vÀxer och blir starkare vilket resulterar i att hjÀrtat kan pumpa ut en större mÀngd blod vid varje sammandragning. PÄ sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Vi har jÀmfört sex- och samlevnadsundervisningen pÄ tvÄ skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de mÄnga könsorden ute pÄ dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt dÀr man börjar med undervisningen i Ärskurs fem. HÀr har man lektioner i detta Àmne en gÄng i veckan, i nÄgot som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jÀmförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor pÄ vÄren i Ärskurs Ätta i biologin.

MÄnga Àldre drabbas av höftfraktur och ungefÀr hÀlften av dem Àr undernÀrda. En stor andel har ett dÄligt nÀringstillstÄnd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att ÄtgÀrda undernÀring hos Àldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i tvÄ databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att anvÀnda i studien bestÄr av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod sÄ har vi valt att se utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur mÀnniskor ser pÄ fenomen i sin omvÀrld och mÀnniskors olika uppfattningar att se pÄ ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar pÄ att tidig inlÀrning av matematik och pedagogernas olika arbetssÀtt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande gÄr hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken Àr ett svÄrt och krÄngligt Àmne men om de lÀgger sina egna personliga erfarenheter och Äsikter Ät sidan och ser till vad barnen verkligen Àr intresserad av och vad de utforskar kring sÄ utvecklas barnens fortsatta utforskande pÄ en högre nivÄ..

Kultur, dÀr man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan pÄ vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbÀttra folkhÀlsan, till exempel finns det i SkÄne ett projekt som harkultur pÄ recept. Klargörande av hÀlsobegreppen vÀlbefinnande och mÀnniskans kÀnsla avsammanhang. VÀrldshÀlsoorganisationens syn pÄ hÀlsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses bÄde via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa stÄr inför en situationdÀr bolags finansieringsmöjligheter kan komma att pÄverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebÀr att all leasing mÄste klassificeras somfinansiell. Detta fÄr effekter i en bransch som i dag redan Àr anstrÀngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing fÄr effekter pÄtransportbranschen i USA. Rapporten Àmnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan fÄ för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur en omfattande förÀndring avregelverket IAS 17 kan pÄverka en redan anstrÀngd bransch i form avförsÀmrad finansiell stÀllning.AvgrÀnsning: AvgrÀnsning görs till transportbolag i Europa frÄn lÀnder sompresenterar en vÀsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats dÀr författarna utgÄr frÄndata hÀmtat ur Ärsredovisningar via databasen datastream.

AnstÀlldas och organisationers förÀndringsvilja och förÀndringsbenÀgenhet blir viktiga förutsÀttningar för att klara av en allt mer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. Den snabba utvecklingen i affÀrsvÀrlden bidrar till att det stÀndigt sker stora förÀndringar genom sammanslagningar och uppköp. I den hÀr magisteruppsatsen undersöker vi genom en kvalitativ metod effekterna av aktörernas samspel i samband med ett företagsförvÀrv. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllning: Hur ser aktörernas samspel ut vid ett företagsförvÀrv och vilka Àr dess effekter? Studiens syfte Àr att analysera aktörernas samspel och effekterna av det undersökta fallets förÀndringsarbete, samt att utifrÄn det hÀr utreda om det finns ett behov av att förÀndra implementeringsstrategin vid framtida förvÀrv.

The purpose of the present pilot study was to evaluate the parentalintervention ComAlong at the Division of Child Language, for parents ofchildren with severe language impairment. ComAlong is one of the parentalinterventions developed in the AKKTIV project. AKKTIV stands foraugmentative and alternative communication ?early intervention. Thepresent study consists of a case study, a compilation of course evaluationsand an interview with the two leaders of the course.

VÄrdrelaterade infektioner kan leda till sjuklighet och för tidig död och pÄverkar mÄnga mÀnniskor, inte bara individen sjÀlv utan Àven dennes familj och samhÀllet i stort. VÄrdrelaterade infektioner drabbar bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal. Med goda basala hygienrutiner och medvetenhet om hur infektioner sprids kan mÄnga fall förebyggas och mycket lidande förhindras. Denna studies syfte var att beskriva basala hygienrutiner vid sÄrbehandling pÄ en avdelning vid ett sjukhus i norra Tanzania. Studien hade en kvalitativ och en kvantitativ ansats dÀr det kvalitativa datamaterialet har bearbetats med innehÄllsanalys och det kvantitativa datamaterialet har redovisats med deskriptiv statistik.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.