En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Syftet med studien är att undersöka hur Malmö stad använder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö Turistbyrå, Tourism in Skåne och Event in Skåne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades på ett icke-sannolikhetsurval gällande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frågor och varit semistrukturerade. Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens frågeställningar och har anpassats efter respektive respondent.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsättning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod där fokus ligger på kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundläggande rörelseförmåga för att därigenom återställa kroppslig och själslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning på kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som är möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.

De senaste decennierna har stressen ökat väsentligt i vårt samhälle. Det finns flera olika samverkande orsaker till detta. Arbetslivet är en betydande källa till stress, särskilt inom vissa yrkesområden. Vårdpersonal arbetar ofta i en stressig miljö vilket kan leda till stressrelaterade problem. Dessa problem kan förekomma i varierande grad och yttra sig på olika sätt.

Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig.