Internetifieringen i vÄrt samhÀlle gÄr rasande fort och vi blir mer och mer uppkopplade.Detta projekt handlar om att upplysa betraktaren om mötet med internet och skapa enpersonlig relation till det fenomen som internet Àr. Genom ett synliggörande med aktiv interaktionligger projektet i grÀnslandet mellan kritisk design, interaction design och industridesign med fokuspÄ 'Design För Alla' frÄgor för alla.?Design För Alla? Àr en innovationsmetod som innebÀr att frÄgestÀllningar stÀlls pÄ sin spets ochatt man utgÄr frÄn och testar sina idéer tillsammans med dem som stÀller högst krav och harstörst behov. ?Design För Alla? gör att man kan ifrÄgasÀtta gammal praxis och existeradereferensramar för standardlösningar och istÀllet angripa en frÄgestÀllning utifrÄn nyaassociationsbanor och inspirationsingÄngar som gör researchen mer tillÄtande och spÀnnande.Ett av projektets viktigaste moment var en workshop med en grupp kognitivt nedsatta ungdomarfrÄn Höghammarskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka den semantiska och morfologiska utvecklingen hos tvÄ elevgrupper med olika studietakt som studerar kurs C pÄ SFI. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan elevgrupperna samt att belysa viktiga didaktiska moment i studiens lektionsgenomgÄng. Informanterna i studien Àr sex till antalet. Tre informanter studerar i en klass med lÄngsammare studietakt. Dessa kallas beta-elever.

Studien syftar till att undersöka vad som pÄverkar ungdomars homofoba ochfrÀmlingsfientliga attityder samt att jÀmföra dessa för att finna eventuellalikheter och skillnader. Socialisation-, kontakt- och grupphotteori har anvÀntssom teoretisk grund för att förstÄ de möjliga mekanismerna bakom resultaten.Det Àr en kvantitativ studie dÀr datamaterialet bestÄr av 4674 svenskagymnasieungdomars svar pÄ enkÀter. Datamaterialet Àr lÄnat frÄn Forum förlevande historia och analyserat i SPSS. Analyserna Àr multivariata regressionersom med hjÀlp av det teoretiska ramverket tolkats. De viktigaste resultat somframkommit Àr att socialisation-, kontakt- och grupphotteori samtliga Àr teoriersom fungerar för att finna faktorer som leder till homofobi ochfrÀmlingsfientlighet.

Introduktion: Det har skett en fördubbling av antalet höftfrakturer i vÀstvÀrlden de tvÄ senaste Ärtionden vilket innebÀr stora kostnader för samhÀllet och stort lidande för den enskilde. Om inte trenden bryts sÄ kommer efterfrÄgan pÄ vÄrdresurser för fallolyckor att nÀstan fördubblas inom nÄgra decennier. Syfte: Att granska om anvÀndandet av höftskyddsbyxan hos Àldre minskar risken för höftfrakturer. Metod: Sökning av artiklar genomfördes i fyra databaser och randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp som studerat höftskyddsbyxor och dess effekt och som Àven tittat pÄ compliance valdes ut och granskades. Evidensstyrkan vÀrderades i de enskilda studierna och resultatet av detta sammanstÀlldes.

Bakgrund: Att leva med epilepsi leder till ökad psykisk belastning. Personer med epilepsi har ofta bristande kunskap om sjukdomen och behovet av utbildning Àr stort. Personen behöver lÀra sig symtom och sÀtt att undvika situationer som kan trigga anfall. VÄrdpersonal har en viktig roll nÀr det gÀller utbildning, rÄdgivning och stöd till personer med epilepsi och deras familjer. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva och utvÀrdera effekter av utbildning till personer med epilepsi och/eller dennes nÀrstÄende.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

Bakgrund och problembeskrivning: Skatteverket har stÀllt upp ett antal lÄngsiktiga mÄl ochett av dessa Àr att innan Är 2012 ha halverat skattefelet i Sverige. Skatteverket har i sitt arbeteolika insatser för att försöka uppnÄ detta mÄl. Dessa Àr kontroller, informationsinsatser,attitydpÄverkan och systemÄtgÀrder.Förutom nÀmnda insatser finns Àven en annan faktor som spelar in vad gÀller inbetalandet,nÀmligen den sÄ kallade preventiva effekten. NÀstan 30 procent av skatteintÀkterna uppstÄrpÄ grund av att skattebetalarna Àr medvetna om skattekontrollerna och vill undvika att bliupptÀckta vid eventuellt skattefusk. Den preventiva effekten fann författarna intressant attkartlÀgga.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

MÄnga hÀlsoproblem har samband med livsstil. KÀnslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning Àr en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning gÄr ut pÄ att lÀra mÀnniskor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tÀnkas progrediera, vad de sjÀlva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrÄn de kan fÄ hjÀlp.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

Musik har förmÄgan att pÄverka mÀnniskor och har under historiens gÄng haft stor betdelse för mÀnniskor. Det Àr av stor vikt att anaylsera hur anvÀndningen av musik som ....

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hÀlsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga mÄlgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka hur mÄlgruppen uppfattar kampanjen och om den har nÄgon effekt pÄ den. MÄlgruppen för hÀlsoinformationskampanjen Àr unga tjejer nÄgot som Àr ganska ovanligt för hÀlsokampanjer.Uppsatsen bygger pÄ bÄde en retorisk analys och en receptionsanalys med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer.Teoretiska utgÄngspunkter Àr teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skrÀck, avsÀndares roll, utvÀrderingar av kampanjer samt internets roll i hÀlsokampanjer.Resultaten visar pÄ att mÄlgruppen reagerar pÄ kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen Àr kostnadsfri Àr ett anvÀndbart argument och har effekt.

MĂ„nga parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som vĂ€rddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ifrĂ„n vĂ€rddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mĂ„l vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas Ă€r ett exempel pĂ„ ett sĂ„dant mĂ„l. Fumaratreduktas finns inte hos vĂ€rddjuret men hos mĂ„nga parasiter fyller detta enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels dĂ„ glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vĂ€gen. Hos benzimidazolerna, som Ă€r en flitigt anvĂ€nd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos mĂ„nga djurslag, Ă€r den huvudsakliga verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder Ă€ven pĂ„ att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar pĂ„ att benzimidazoler har en inhiberande effekt pĂ„ fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hĂ€mmande effekten som uppmĂ€ttes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rÀtt att stÀlla krav pÄ att socialbidragstagare deltar i aktiveringsÄtgÀrder av olika slag i syfte att bli sjÀlvförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet pÄ tvÄ sÀtt. Det ena av dessa Àr att de som egentligen kan försörja sig sjÀlva trÀder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra Àr att de som inte Àr socialbidragstagare avskrÀcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstrÀnger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den hÀr uppsatsen Àr en ekonometrisk effektutvÀrdering av hur reformen har pÄverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hÄrda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha nÄgon effekt vare sig pÄ sannolikheten att lÀmna bidragstagandet eller pÄ sannolikheten att trÀda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt pÄverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag dÄ aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.