Sökresultat:
4911 Uppsatser om Effekt av ögon pć beteenden - Sida 5 av 328
Venture Capital i svensk fotboll : Drömmar av guld
Depression Àr vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försÀmrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission frÄn BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sÀttning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade pÄ beteendeaktivering inriktad pÄ att konkurrera ut ohÀlsosamma beteenden med hÀlsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivÄ dagligen samt upprepade mÀtningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svÄrigheter med registrering och nÀrvaro, och att Àven om hÀlsosamma beteenden ökade i vissa fall sÄ pÄverkades inte grad av depression..
Effekten av finansiell utbildning pÄ finansiellt beteende : En studie om hur kurser i finansiering pÄ universitetsnivÄ pÄverkar ekonomistudenters vilja att spara och investera
I en vÀrld dÀr finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man stÀlla sig frÄgan vilken effekt finansiell utbildning har pÄ finansiellt beteende; och vad det Àr som pÄverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomistudenter pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet pÄverkas av de kurser inom finansiering de kan lÀsa vid institutionen dÄ det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta Àmne. Artiklar som fanns pÄ omrÄdet var bÄde geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. UtifrÄn den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hÄllande av lÄgriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hÄllande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi stÀllde Àven frÄgan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna sjÀlv tycker pÄverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.
Vardagliga icke-produktiva motoriska beteenden : förekomst och korrelation med sensation seeking
In everyday life we perform motor behaviours that have no apparent instrumental function. Are these correlated to sensation seeking and do they differ depending on what situations we are in? University students in Ărebro (N=108), participated in the study. The participants were asked to fill out a double questionnaire containing the sensation seeking scale and another one for measuring non-productive motor behaviours. The non-productive motor behaviours were not correlated to the sensation seeking scale.
Ord och verbala uttrycks effekt pÄ emotioner och minne
Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid lÀsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara pÄ huruvida verbala emotionella uttryck har nÄgon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och lÀst berÀttelser och dÀrefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har ocksÄ svarat pÄ detaljfrÄgor efter varje berÀttelse i syfte att studera och möjligen bekrÀfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat pÄ 15 mÀn i Äldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i Äldern 17-57 (M=38.0).
Vem drar mest nytta av en internetadministrerad kognitiv beteendeterapi mot uto?vande av va?ld i na?ra relationer? : Moderatorer i en randomiserad kontrollerad studie
Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).
Om alla gör sin del? : ? En pedagogisk studie av ett kommunalt energiprojekt
Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förÀndra individers attityder och beteenden. Med utgÄngspunkt i arbetet i projektet undersöks Àven vad som hindrar och möjliggör en förÀndring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartÀvling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lÀrande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förÀndringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förÀndra beteenden och attityder genom en metodik som bygger pÄ tÀvlingar, feedback och jÀmförelser brukarna emellan.
Elevers mÄl i ett matematikklassrum
Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden.
Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl.
UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl.
Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner.
Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..
Personlighetsvariationer hos mjölkkor
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, Älder och vilken sida djuren stÄtt pÄ i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett frÀmmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det frÀmmande objektet. Tolv beteendevariabler anvÀndes i en PCA (principal component analysis) och visade tvÄ komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingÄr i medgörlighet och extraversion i den mÀnskliga femfaktorsmodellen.
Datainsamling med Web Usage Mining : Lagringsstrategier för loggning av serverdata
Webbapplikationers komplexitet och mÀngden avancerade tjÀnster ökar. Loggning av aktiviteter kan öka förstÄelsen över anvÀndares beteenden och behov, men anvÀnds i för stor mÀngd utan relevant information. Mer avancerade system medför ökade krav för prestandan och loggning blir Àn mer krÀvande för systemen. Det finns behov av smartare system, utveckling inom tekniker för prestandaförbÀttringar och tekniker för datainsamling. Arbetet kommer undersöka hur svarstider pÄverkas vid loggning av serverdata, enligt datainsamlingsfasen i web usage mining, beroende pÄ lagringsstrategier.
Sveriges alkoholparadox : En socialsemiotisk analys av Systembolaget och Iq:s kampanjfilmer
Denna studie baseras pÄ den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lÀmpliga sociala beteenden kan förstÄs som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter dÀr sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien Àmnar dÀrmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis pÄ bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men ocksÄ av anledning att studien Àmnar undersöka betydelsen av filmernas avsÀndare.
Strukturell respektive kognitiv miljöberikning : vad betyder det för grisen?
Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar frÄn. Inom den storskaliga produktionen Àr de lagstadgade kraven pÄ sysselsÀttningsmöjligheter för grisarna vÀldigt lÄga eller helt obefintliga. Grisarna hÄlls i en torftig miljö dÀr deras möjligheter till sysselsÀttning blir mycket begrÀnsade. Detta pÄverkar vÀlfÀrden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och
skadliga beteenden. För att komma tillrÀtta med vÀlfÀrds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.
GrÀnserna för den aktiebolagsrÀttsliga lojalitetsplikten med avseende pÄ förbudet att utnyttja bolagets affÀrsmöjligheter : en komparativ studie av svensk och engelsk rÀtt
Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.
SPE-bolag: en överstatlig bolagsform för smÄ och medelstora företag i Sverige? : sÀrskilt om aktiekapitalets funktion som borgenÀrsskydd i svenska privata aktiebolag
Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.
Syns vissa barn mer Àn andra? - om inÄt och utÄtagerande barn i förskolan
BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.
Kommunikation- den nya lösningen pÄ miljöproblemen? En analys av om och hur kommunikation som styrmedel kan förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism
Att utslÀppen frÄn trafiken mÄste minska Àr idag de flesta överens om, frÄgan Àr bara pÄ vilket sÀtt. En lösning Àr att förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism, att fÄ dem att Äka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av befintlig teori samt tvÄ fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhÀllsproblem.