Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trädgårdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trädgårdar, samt hur dessa val påverkar den historia som berättas på platsen. De tre frågeställningar som behandlas i uppsatsen är: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berättas på platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trädgård på Standen? Syftet är att synliggöra valen, på vilka grunder de fattas och genom att ställa detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit få en bild av hur National Trust väljer att berätta en plats historia. I den första delen görs en genomgång av trädgårdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som är aktuella i dagsläget. I den andra delen görs en fallstudie av en anläggning där det för närvarande pågår ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frågeställningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förändringar har genomförts på Standen jämförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta påverkar den berättelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen från uppsatsen är att National Trust har genomfört ett omfattande förändrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anläggningarna fått ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgår från internationellt erkända dokument såsom Florensdeklarationer och Burra charter men de också utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgängligheten som framgångsrikt implementerats på Standen. Besluten om vilken historia som ska berättas har fattats i nära samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berättas i stor utsträckning sker lokalt..

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Marknadsföring, 2FE07E, VT2010Författare: Jenny Andersson, Emma Johansson, Therése MalmqvistHandledare: Sarah PhilipsonFöretagets kontaktperson: Christer OlssonTitel: Mer för fler ? Hur ett varumärke kan utvidgas utan att förlora sin imageBakgrund: Under senare år har varumärkesutvidgning blivit en vanlig strategi för att lansera nya produkter och nå nya målgrupper. Norrgavel är ett svenskt möbelföretag som står inför utmaningen att göra just detta för att kunna bli mer för fler. Trots att de vill nå en ny målgrupp är de måna om att de kärnvärden som varumärket bygger på inte ska frångås och att kundernas uppfattning om varumärket, dess corporate image, inte ska förloras.Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera hur ett varumärke med en tydlig corporate identity kan utvidgas utan att förlora sin image. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till varumärken med en tydlig corporate identity.

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar.

Drawing from the theoretical foundations of the ?critical theory? of the Frankfurt School and the media ethnographic ?cultural studies? approach of the british Birmingham School, this study attempts to sketch out a media theoretical overview of the contemporary state of media culture. Using the term convergence culture as the foundation, this study offers a theoretical background to the two contemporary streams that are the significant and distinct tendencies of convergence culture: intermedial convergence, its contemporary state and historical tendencies that can be traced back using the past media theoretical approach of the Frankfurt School, and cultural convergence, its contemporary state and historical tendencies, which lineage in a media theoretical context can be traced back to the british ethographic ?cultural studies? field. Using contemporary drama serials to identify and pinpoint these two stream, this study shows how intermedial convergence expresses itself today through media conglomeration in terms of branding, product placement and marketing as the result of the ?completed? convergence between screen culture and popular music as the current defining state of commodity culture.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Sommaren år 2008 började Stadsmuseet i Stockholms anordna vandringar i kriminalromanförfattaren Stieg Larssons fotspår, nämligen Millenniumvandringen. Stieg Larssons ?Millenniumtriologi? har nått framgång både utomlands och i Sverige. Framgångarna har omtalats i massmedia, där även Millenniumvandringen har nämnts. I denna uppsats undersöks hur Stadsmuseet kan arbeta med marknadsföring av fotspårsturism och utveckla konceptet för att locka fler turister till vandringen. Vidare studeras även om det är böckerna i sig eller den aktiva marknadsföringen som får turister att besöka Millenniumvandringen.

Consumers seem to become more demanding in their buying behaviour within the fashionmarket. The society refers to individualism, personality and creativity, which affect people?s wayof dressing themselves. Many companies have started to work with aspects that create aconsumer experience to meet the customers? new demands.

The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave? The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented? 165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling. The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium.

I dag blir det allt mer viktigt för modeföretagen att sticka ut och komma med annorlunda erbjudanden för att kunna konkurrera med de andra modeföretagen som finns på marknaden. Konsumtionen har blivit en livsstil och vi skapar vår identitet och personlighet genom den. För människan är det viktigt att tillhöra en grupp, vilket bidrar till att det skapas en märkeshets, där till exempel skjortmärket talar om för andra vilka vi är och vad vi står för.Då konkurrensen har ökat är det viktigare för företagen att jobba med långsiktiga kundrelationeroch aktivt jobba med att locka till sig nya kunder, samt behålla dem. I dag är det större konkurrens om kunderna, därför blir erbjudande företagen förmedlar allt viktigare. Lägger företaget ner tid på att få fram ett bra erbjudande och differentierar sig blir kommunikationen till kunden tydligare vilket i sin tur leder till att företaget får tillfredsställda kunder och högre omsättning.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

A film can attract all kinds of emotions and moods of the audience through its audiovisual communications and cinematic expression, in which music plays a significant role in both understanding and interpretation of film content.It is interesting to explore the musical significance and the emotional aspect of the film out of a media and communications perspective and visual communications perspective because it?s a subject that belongs to the communications of scientific discipline as film is a media text which is working both as communicative and as audio-visual medium with its expressive aspects.The purpose of this bachelor?s paper is to increase and deepen the understanding of music's function and significant role in context with its reinforcing sense of visual expression in film. More specifically, it aims to explore the musical value of the expressive aspect of the media text in form of film musical Les Misérables (2012), which has been transmedialised from the novel of the same name, referring to the sound, music and song in relation to the film's visual expression.The research questions are at the core of the essay study: "how is music used to reinforce the cinematic visual expression?" and "how can music signify the narrative and highlight the emotional aspect of the film?" The theoretical framework is based on some of the key scholars assumptions such as Michel Chion (1994) and Claudia Gorbman (1987), who share the same theoretical views that the soundtrack seems powerful when it expresses its participation in a scene?s emotional moods as the music follows the scene?s rhythm, the image?s flow and contributes emotional and musical codes of emotions and expressions. According to Chion sound and image interact together to tell a story where sound enrich the image with expressive and informative values.

Mina frågeställningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berättande i några olika pedagogiska sammanhang innebära? Vad krävs för att digitala berättelser ska skapa förutsättningar för lärande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berättande grundar sig i min egen erfarenhet från en workshop i digitalt berättande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berättar. Jag upplevde väldigt starkt att denna metod kunde vara mycket användbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstå vad digitala berättelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlägga möjligheter och begränsningar i förhållande till läroprocessen.I mitt intresse har också varit att fördjupa min förståelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebära i skolans praktik genom att sätta dem i relation till digitala berättelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger på hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förståelsen av oss själva och vår omvärld, och som också betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat på hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet är konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berättande i svenska pedagogiska sammanhang.