Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Vi beskriver och analyserar hur företagen har valt att redovisa sin forsknings- och utvecklingsverksamhet efter införandet av IAS 38. Vi studerar hur processen har varit, från införandet av RR 15 och fram till idag samt kopplar företagens val av redovisningsmetod till föreställningsramens begrepp. Vi har använt oss av kvalitativ metod. Vi har intervjuat den som är ansvarig för redovisningen på sex forskningsintensiva företag. Vi kommer fram till att företagen inte har ändrat sin redovisning sedan införandet av IAS 38.

Vi har i denna uppsats undersökt vilka speciella egenskaper bland fyrtiotalisterna som kan anses vara viktiga att ta hänsyn till vid marknadsföring av resor. Vi diskuterar hur dessa egenskaper kan vara till nytta ur ett sändarperspektiv i marknadsföringssammanhang. Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera vilka värderingar som är viktiga för fyrtiotalisterna. Detta för att få ett önskvärt djup. Empiriskt material har vi samlat in genom 3 individuella djupintervjuer samt genom två fokusgruppsintervjuer.

Uppsatsens syfte är att undersöka KRAV-märkets positionering samt att uppnå en ökad teoretisk förståelse kring positionering av certifieringsmärken generellt. Samtidigt utvärderar uppsatsen hur pass väl den konventionella varumärkesteorin, rörande begreppet positionering, passar för ett certifieringsmärke av KRAV:s slag. Resultat: KRAV-märket har övervägande positionerats kring en rad miljöanknutna budskap vilket medfört att märket har en otydlig och mindre attraktionskraftig image. Ett förslag på ett nytt och tydligt budskap som förmedlar mervärde till en bredare målgrupp presenteras och varumärkesteorins applicerbarhet på ekologiska certifieringsmärken bekräftas..

Syftet med uppsatsen var att analysera Kalmar Industries valutariskhantering. Utifrån Kalmar Industries perspektiv undersökte vi om terminer är ett lämpligt derivat för att skydda sig mot valutarisker eller om europeiska säljoptioner eller asiatiska säljoptioner av europeisk typ är att föredra. Syftet uppfylldes genom en intervjustudie och en empirisk undersökning. Den empiriska studien prissatte derivaten och skapade portföljer som utvärderades. Vår slutsats blev att Kalmar Industries är ett riskminimerande företag som i sin valutariskhantering bör använda sig av terminer.

Olika teorier kring varumärkeshantering och varumärkesbyggande ställs mot empiri och sekundärdata från tre fallföretag som bytt eller ska byta namn. Empirin är insamlad via kvalitativa intervjuer under våren 2006. Fokus ligger på huvudfallet, E.ON, och hur deras namnbyte gått till och vad det fått för konsekvenser på företagets varumärkeshantering. Resultatet diskuteras utifrån överförbarhet och förslag till fortsatt forskning. Det innebär i korthet att ett namnbyte påverkar flera aspekter av ett företags varumärkeshantering bl a såtillvida att arbetet med att skapa varumärkeskännedom initialt intensifieras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad i börskursutveckling på lång sikt (36 månader) mellan företag som nyemitterar och företag som inte nyemitterar. Vi undersöker även om det finns skillnader i börskursutveckling hos de företag som nyemitterar när hänsyn tas till det bakomliggande motivet. Undersökningen är en eventstudie med buy-and-hold-strategi. Vår studie ger inte stöd åt tidigare forskning som säger att företag som nyemitterar utvecklas sämre än matchande företag som inte nyemitterar. Vi finner dock att motivet till nyemissionen har betydelse, då företag som nyemitterar med anledning av expansion/ förvärv utvecklas bättre än företag som nyemitterar för att stärka sin finansiella ställning..

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida ett gott anseende spelar någon roll för företag vid en kris, och om det goda anseendet i så fall innebär en bättre grund att stå på när företag drabbas av en kris. Även på vilket sätt anseendet spelar roll kommer att analyseras. Slutligen kommer vi även att försöka komma fram till hur företag i så fall kan arbeta med sitt anseende för att vara bättre rustade inför en kris. Vårt empiriska material är inhämtat från tolv stycken semistrukturerade intervjuer med journalister, kommunikationskonsulter, företagsrepresentanter samt övriga experter..

Vatten är inte en vanlig vara och bör därför inte heller betraktas som en sådan. Dess avgörande egenskaper och svåra hantering gör att kraven på välfungerande institutioner är stora, men gör också den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar på externaliteter och effektivitetsproblem går inte alltid att ena med de rättvise- och moralaspekter som uppkommer när det handlar om ett mänskligt basbehov. Den här uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana områden. För att sätta problematiken i ett verkligt sammanhang, används Mexiko City som fallstudie och därefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos små och medelstora svenska business-to-business tjänsteföretag och diskuterat förutsättningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjälp av en enklare modell, som återger företagets syn på strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjänsteinriktningen är avgörande faktorer inom gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller så att företagen använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslår vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..

Uppsatsen behandlar Internetkonsultbranschens utgallringsfas där företagen kämpar för sin överlevnad. Studien ser närmare på företaget Tromb Internet Solutions och fokuserar framförallt på dess interna och externa relationer. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Public Relationsteorin. Med hjälp av PR för att skapa kommunikation internt inom företaget, till partners och även till övriga intressenter. Vi finner att PR är en teori som är högst aktuell för, och applicerbar på, en Internetkonsult i dagsläget.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om man utifrån historisk utveckling kan förstå framtiden för den svenska byggvarubranschen. Frågeställningar: Vilka strukturförändringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör på situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har använt oss av en branschstudiemetod för att förstå den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. Därefter har vi använt oss av en fallstudiemetod för att förstå nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgått en rad olika strukturförändringar.

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet därför anpassas till den egna verksamheten så att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förväntas av en sådan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden något utöver det vanliga, där upplevelser och aktiviteter står i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmål? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna..

De inblandade bolagen har olika motiv till att genomföra en RTO men affären är dock helt ömsesidig och ingen av parterna är tvingad in i processen. Den ägarspridning som sker i samband med affären för med sig både för- och nackdelar. Detta är något som bolaget måste ha klart för sig och känna sig tillfreds med. Kostnaderna och tidsåtgång vid en RTO skiljer sig inte nämnvärt jämfört med en normal börsintroduktion. Okunskap på marknaden ger tillfälle för väl insatta investerare att åtnjuta arbitragevinster i samband med processen.