Det eftersträvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon koppling mellan värdepremien och företagsstorlek på den svenska marknaden, dvs. om små svenska företag har högre värdepremie än stora eller tvärtom. För att ta reda på det delade jag den generella värdepremien för samtliga aktier i två värdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jämförelse mellan värdepremien för små företag (VMGS) och värdepremien för stora företag (VMGB). Därefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika värdepremierna.

Studie redogör för ekonomiska tolkningar av väntetider och väntelistor inom hälso- och sjukvården i syfte att utröna om det finns någon entydig sådan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vårdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det väntetidstak som garantin innebär. Studien baseras på erfarenheter från tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att återge de speglingar av väntetider och väntelistor som dominerar den hälsoekonomiska debatten. Väntetider och väntelistor kan tolkas som en jämviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfråga då förseningar i vårdkonsumtionen medför att nyttan av vårdåtgärden minskar.

I det nya pensionssystemet i Sverige placeras en viss del av den framtida pensionen i fonder, som väljs av individen själv. Detta system, kallat premiepension, innebär att det är av stort intresse för såväl individerna som samhället i stort att veta hur väl dessa fonder förvaltas. I den här uppsatsen studeras en särskild aspekt av förvaltningen, den så kallade tajmningförmågan. Det är förmågan hos fondförvaltarna att förutsäga vilka vändningar marknaden kommer att göra och sedan investera fondens medel med hänsyn till dessa vändningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns sådan tajmningförmåga i de 38 Sverigefonder som ingår i premiepensionssystemet samt om de fonder som eventuellt uppvisar sådan tajmning har några gemensamma egenskaper.

Studiens syfte är att se huruvida OMX Stockholm 30 är svagt effektiv. Studien bygger på de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. Utgångspunkten är Famas teorier om den effektiva marknaden, där vi valt att inrikta oss på den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..

Banks carry a great responsibility when it comes to the financial systems in our society. Disturbance in the credit system affects both lender and borrower. All financial institutions must therefore carefully estimate their risk exposure. This assessment enables them to cover themselves from losses with appropriate capital buffers as main guardian. In order to prevent bank crises and also to maintain financial stability in general, new regulations concerning analysis and preventive actions were introduced on the 1st of February 2007.

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att beräkna sina räntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken används sofistikerade metoder för att beräkna räntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft på investeringsområdet medan redovisningsbaserade räntabilitetsmått dominerar på verksamhetsområdet. Räntebaserad styrning på produktområdet anses generellt vara irrelevant..

Övergångsregeln införs för att lindra beskattningen för de fåmansföretag som drabbades av stora skattehöjningar vid 2006 års reformering av 3:12- reglerna. Den nuvarande regeringen har därför infört en övergångsregel som är en tillbakagång till 50/50- regeln. Det innebär att ägare till mindre fåmansföretag kommer att erhålla en mildare beskattning vid externa försäljningar av företag eller andelar. ytterligare en reformering av 3:12- reglerna förväntas enligt den empiriska undersökningen.

Genom vår analys av våra intervjuer och användning av teorier har vi kommit fram till de tendenser som finns hos företagens medieval och dess effekter på försäljningen. Vi har kommit fram till att våra fallföretag har stark tilltro till TV-reklamens räckvidd och förmåga att kunna skapa uppmärksamhet. Vi tycker dock att det finns en systematisk överskattning av TV-reklamens effektivitet i förhållande till Internetreklam och i och med det en felaktig resursallokering på grund av val av reklamkanal..

I Hälso och sjukvårdslagen står bland annat ?Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mål stämmer överens med verkligheten är ett omfattande projekt. I den här uppstasen diskuteras de olika sätt som finns för att mäta lika fördelning av vård; vårdutnyttjande, tillgång till vård, sjukvård fördelat utifrån behov och fördelning av hälsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehåller även en empirisk analys av vårdutnyttjande där unga mellan 18-30 år jämförs med åldersgruppen 31-65 år.

Vi har studerat hur ledarskapet och arbetsmiljöarbetet hos ett företag ska se ut för att på bästa möjliga sätt skapa förutsättningar för att medarbetarna ska vara friska och trivas på arbetsplatsen. Utifrån vår teoretiska ram och genom en kvalitativ undersökning av Sparbanken Finns ledarskap och arbetsmiljöarbete, har vi kommit fram till en rad nyckelfaktorer som är av stor vikt för att ledarskapet skall anses hälsofrämjande. Avslutningsvis diskuterar vi hur det hälsofrämjande ledarskapet kan komma att förändras beroende på företagets organisation, verksamhet, historia, lönsamhet och makroekonomiska faktorer..

Uppsatsen behandlar 3:s etablering på den svenska marknaden för mobila teletjänster. För att kunna analysera detta har jag kombinerat empiri med vald teori. Den insamlade primärdatan består av telefonintervjuer med beslutsfattande personer på såväl 3 som andra konkurrerande företag och institutioner. Teoriavsnittet är uppdelat i två huvuddelar - pris- och spelteori, då marknaden karaktäriseras av ofullständig information där priset är den variabel företagen använder sig av för att konkurrera. De slutsatser som kan dras är att operatörerna historiskt sett har haft incitament att upprätthålla en oskäligt hög prisnivå för att kunna göra överavkastningar.

I dagens konsumtionssamhälle leder den allt hårdare konkurrensen till att vikten av god marknadsinformation är viktigare än någonsin. Då marknadsundersökningar har till uppgift att förse företagen med information bör de spegla verkligheten på ett trovärdigt sätt. Det har dock visat sig att konsumenten tenderar att indikera en sak i en undersökning, men agera annorlunda ute på marknaden. Det verkar som att undersökningsmetoderna brister i genererandet av verklighetstrogna resultat..

Denna uppsats kartlägger de centrala faktorerna som påverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De främsta faktorerna är ökat intresse för styrelsens funktion bland allmänheten, ökad opinion kring mångfald i styrelsen samt förändring av styrelsens funktion.

Vi har i vår uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.