Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

De senaste åren har tekniken gått fort fram och det är svårt att konkurrera i teknologi och maskiner, på grund av att tekniken numera är mer lättillgänglig. Det är därför viktigt för företagen att satsa på rätt kompetens på rätt plats. Vid utbildning av personal, så att rätt avdelning får rätt kompetens, kan man använda sig av strategisk human resource management. De anställda får då kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krävs.Syftet med denna rapport är att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara på. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan använda sig av, så att de anställda förstår företagets mål och använder sin kunskap för att nå dem.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Vår uppsats utgår från det faktum att det har blivit svårare för företag att utmärka sig i det ökande bruset av marknadskommunikation. Konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet har tvingat marknadsförare och företag att använda sig av nya och annorlunda marknadsföringsmetoder för att nå ut med sina budskap. Samtidigt visar forskning att dagens reklamintensiva samhälle har medfört en ökande skepticism hos konsumenter när det gäller kommersiell påverkan och att konsumenters förtroende för företag generellt sett har försvagats. Frågan om marknadsföringsmetoder och kommersiell påverkan är ett känsloladdat ämne, eftersom fler metoder tenderar att inkräkta på konsumenternas integritet. Det har visat sig att konsumenter litar mer än någonsin på sina vänner och sin familj och allt mindre på reklambudskap när det gäller att bestämma vilka produkter och tjänster de ska köpa I USA har fler företag börjat använda sig av en marknadsföringsmetod som kallas Stealth Marketing för att skapa medvetenhet kring sina produkter/varumärken.

Dagens samhälle präglas av tekniska genombrott och globalisering. Den digitala revolutionen har skapat nya kommunikationsmedier och förutsättningar för nya affärsmodeller. Nya marknader kan nås lättare, trender rör sig fortare och tillgången till arbetskraft och råvaror har blivit avsevärt större. Alla dessa faktorer ställer högre krav på ett företags ledning idag än vad som gjorts tidigare, och företagens förutsättningar och möjligheter är i det närmaste oändliga idag. Detta skapar en konkurrenssituation som aldrig tidigare skådats och företag måste, för att överleva, ständigt anpassa sig och därmed förändras.

Regionalisering är en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De många sydamerikanska länderna som valt och återvalt vänster- och centervänsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det är statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förändrar Sydamerikas förhandlingsläge visavi ?nord?, utan också har potential att förändra alla fattiga regioners förhandlingsläge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, språk, religion och etnisk sammansättning ? ändå har kontinenten historiskt plågats av gränsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska länderna är unga.

Under de senaste 15 åren har modeindustrin växt och blivit både snabbare och billigare och begreppet fast fashion har etablerats. Fast fashion är en affärsstrategi inom modeindustrin vars mål är att reducera ledtiderna från idé till butik. Strategin syftar till att tillfredsställa kundernas begär av de senaste trenderna på mycket kort tid. Fast fashion branschen kan sägas stå i motsägelse till en hållbar utveckling, då den representerar korta modecykler där kläder tenderar att bli ?slit och släng? varor.