Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

    Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Syftet med uppsatsen är att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande påverkas av temakryssningar. För att få fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord på en temakryssning. En enkätundersökning genomfördes även via sociala medier, där kryssningspassagerarna från samma temakryssning svarade på frågor relaterade till identitetsskapande.Resultatet från undersökningen visar att temakryssningar påverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande på olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras är att kryssningspassagerare använder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhäva sin identitet. Passagerarna åker på en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stämmer överens med deras egen självbild och de identifierar sig själva med det specifika temat.

Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger. I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag. Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till elitfotbollen.

I det förra sekelskiftets Sverige skedde en omfattande regionaliseringsprocess, och med den sökte man bl.a. befästa rikets alla län och landskap genom att producera en för de olika aktuella regionerna allomfattande identitet som skulle överbrygga olika sociala tillhörigheter. Länen och landskapen framställdes som nationella subkulturer som skulle verka för lojalitet mot staten. Med den här uppsatsen söker författaren åskådliggöra hur en norrbottnisk identitet växer fram och befästs i denna tidsanda, samt hur den processen överensstämmer eller skiljer sig från övriga Sverige. För att uppnå syftet med uppsatsen belyses instanser och verksamma personer inom kulturvården i Sverige och främst Norrbotten, eftersom det var inom kulturvården som produktionen av identiteter var som intensivast under det aktuella tidsperspektivet.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv.

En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Förmedling av ett varumärkes identitets via försäljningskanaler Författare: Thobias Florin, Daniel Palmquist, Madeleine Oom, Johanna Tolleryd Handledare: Frans Melin Seminarium: 2002-01-25 Frågeställningar: Vi har identifierat tre övergripande frågeställningar i uppsatsen: · Hur viktiga är försäljningskanaler vid förmedlingen av ett varumärkes identitet? · På vilket sätt kan ett varumärkes identitet förmedlas genom distributionskanaler? · Skiljer sig olika distributionskanaler åt vad gäller graden av identitetsförmedling? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett företagsperspektiv analysera om och i så fall hur företag kan förmedla sin varumärkesidentitet genom sina försäljningskanaler, för att med utgångspunkt från detta kunna bedöma försäljningskanalernas betydelse vid förmedlingen av ett varumärkes identitet. Metod: Vi har studerat två skilda teoriområden för att med hjälp av dessa tillsammans kunna analysera utifrån problemformuleringen. En fallstudie av företag inom den svenska klädbranschen har även genomförts i form av en kvalitativ undersökning. Vi utgår i vårt arbete från både det empiriska och det teoretiska planet, varför ett abduktivt arbetssätt varit mest lämpligt.