Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster.

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan.

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belägg för att film är ett relevant arbetsredskap i svenska som andraspråk. Detta stöds också av att eleverna i undersökningen har vanor som på ett tydligt sätt stödjer detta medieformat. Resultatet visar också på att modersmålet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen är att prata modersmålet i hemmamiljö utan att detta är utsatt för någon större förhandling gentemot svenska språket. Svenskan spelar å andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar också på att det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga och deras självkänsla, och de är i samband med detta beredda att försvara sin rätt till modersmålsundervisning hårt.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Utvecklingen inom digitala medier har gått väldigt fort under de sista åren vilket i sin tur har lett till att användningsområden för digitala medier även har ökat. Ett av dessa användningsområden har varit inom event-industrin där ökandet av digitala medier märks väldigt tydligt.Denna studie ska undersöka om det kan vara så att event-industrin gynnas av digitala medier och kan sammanfattas med en huvudfråga samt en viktig underfråga:? Hur använder event-industrin sig av digitala medier?o Ökar interaktiviteten då digitala medier används?Jag har intervjuat två personer, Magnus Milefors från BSP Marketing och Ulf Lesley från Unify för att ta reda på hur de använder sig av digitala medier i sina events. Med hjälp av min undersökning kring digitala mediers utveckling och användningsområden har jag kommit fram till att det idag finns större möjlighet att göra mer attraktiva events med hjälp av digitala medier. Då det gäller interaktiviteten på events är både Milefors och Lesley överens om att det är en av de viktigaste sakerna att uppnå.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer få en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhåller sig till ett etnologiskt fältarbete där intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. Frågeställningarna är anpassade till samtliga informanter och berör frågor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgångspunkter som användes i denna studie är Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om språk. Genom användning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att våra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

AbstractThe essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.

Syftet med uppsatsen är att den ska bli ett underlag för norrländska företag som vill stärka sitt varumärke i både norra och södra Sverige med en norrländskt präglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt på samma sätt varje gång för att bygga upp en visuell igenkänning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestående av ett frågeformulär och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan sörlänningens och norrlänningens bild av Norrland.

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det färdiga resultatet, samt besvarar frågeställningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhållande till mode och kläder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehåller fotografier, illustrationer och citat och är i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. Frågeställningen som gestaltningen är baserad på har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkäter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta.