
Sökresultat:
3847 Uppsatser om ESF-projekt - Sida 28 av 257
Kan individuell projektutvärdering öka teknikkonsulters kompetensutveckling och framgång i framtida projekt?
För att överleva på den globala och konkurrenshårda marknaden måste företag vara flexibla, innovativa och optimera sina resurser. Genom att hyra in konsulter kan företag med snabb och effektiv verkan påverka sitt kunskapskapital. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida utvärdering av projekt kan öka konsultens kompetensutveckling och kvalitetssäkring till framtida projekt. Uppsatsen undersöker om det finns något samband mellan konsulters kompetens och erfarenhetsåterkoppling, den omfattas av en litteraturstudie och en empirisk undersökning. Det empiriska underlaget består av intervjuer med fem konsulter som representerar fyra konsultbolag i Sverige.
Kritiska framgångsfaktorer vid ett interkommunalt verksamhetsbaserat IT-projekt : Projektet Värmländsk bibliotekswebb 2.0
En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU.
Anpassning, införande och användning av Rational Unified Process (RUP) : en fallstudie
Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrävande uppgifter, vilket lett till större fokus på användningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder är ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den måste anpassas för att ge optimal hjälp och vägledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och används inom ett företag, samt vilka problem som är förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte används i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.
"Aktivitet Äldre" - Ett sätt för personalen att uppmuntra de äldre till ett aktivare liv
I dagens Sverige är ca 17 procent av befolkningen 65 år och äldre. Andelen äldre i befolkning ökar allt mer. Grundläggande för en bibehållen hälsa och livskvalitet hos äldre, är att de har en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Projekt ?Aktivitet äldre? i Eslövs kommun har som mål att erbjuda de boende på äldreboenden i kommunen möjlighet till ett större och bredare utbud av aktiviteter samt att varje enskild individ, som är delaktig i projektet, ska få tänka, tala och gå varje dag.
Projekt. En vanlig arbetsform.
The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.
Planering och kunskapsöverföring i ideella projekt
Kunskapsöverföring har ansetts vara av vikt inom företag och organisationer för att bevara kunskapen, informationen och för att kunna förmedla den vidare till andra medlemmar. Studiens primära syfte var att genom forskningsteorier och intervjuer effektivisera Rädda barnens Ellen och Allan projekt i deras kunskapsöverföring. 5 aktiva medlemmar inom Ellen och Allan projektet intervjuades samt 1 kontrollintervju genomfördes med en rutinerad projektledare från Svenska kyrkan, för att få fram dennes syn på projektets nuvarande situation gällande kunskapsöverföring. Resultatet visade att det finns en viss otrygghet i rollerna och framförallt hos projektledarna, som inte har någon specifik roll- eller uppdragsbeskrivning. Genom resultatet kunde vi även se att kunskapsöverföringen bör vara ett ingående moment i organisationens projektbeskrivning för att det ska fungera på bästa sätt. Fysiska möten och god kommunikation mellan deltagarna bör även prioriteras för att effektivisera kunskapsöverföringen inom projektet..
Vägen till lyckade projekt går genom en väl utförd front end: En fallstudie rörande arbetet i front-end fasen för uppfyllanden av ledtider från idé till lansering på marknaden
Generellt utförs ett antal aktiviteter inom loppet av ett produktutvecklingsprojekt. Forskare och näringslivspersoner som arbetar inom ämnet projektledning, menar att de tidiga faserna av ett projekt är viktiga att utföra på rätt sätt för att uppnå de mål som företaget har satt på produkten som ska utvecklas. De tidiga faserna i ett projekt är även kallade front-end fasen. Vilka dessa aktiviteter är och hur de bör utföras ska detta arbete komma fram till. I denna studie har teorier analyserats i syfte att ta fram aktiviteter som bidrar till minskade ledtider i produktutvecklingsprojekt i fornt-end fasen.
Vakuumförpackning av arkeologiskt järn Uppföljning av ett SESAM-projekt på Stockholms stadsmuseum
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2014:45.
3D-tabell för datalagring som molntjänst
Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende.Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant.Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form..
Mjukvara som hanterar kommunikation mot mjukvara i en dataloggningsenhet
I detta projekt har mjukvara till en dator utvecklats, denna mjukvara är en prototyp för hur funktionaliteten i en framtida handhållen enhet för kommunikation mot LoggerReadOut-programmet bör se ut, samt eftersträvas vid vidareutveckling. Under projektets gång har dels utveckling av en Android applikation i programmeringsspråket Java och utvecklingsmiljön Eclipse genomförts. Programmeringen av applikationen för Android har kommit att revideras till utveckling av mjukvara i programmeringsspråket Python. Den mjukvara som utvecklas i Python utvecklas för att verka som en prototyp på funktionalitet bör se ut i en applikation för Android som detta projekt kan stå som bas för.Det program som skapats, smartDustHandheldUnit, hanterar kommunikationen med LoggerReadOut-programmet och mellan dessa två program kan auktoriserad anslutning etableras, data och information kan hämtas samt så kan anslutningen som skapats stängas ned. Utöver detta hanterar programmet upp- samt nedladdning till och från två .php-sidor anpassade för ändamålet.
EU-Revision : En studie av mål 1 Norra Norrland
Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.
Kvalitetssäkring av starttillstånd
Efterfrågan i världen på pelletsprodukter har lett till att LKAB investerar stora belopp i nya anläggningar i Kiruna och Malmberget. Detta medför att projektorganisationen inom företaget lider av växtverk. Mängder av projekt, små som stora ska vara klara inom en snäv tidsplan. Under november 2005 introducerades inom avdelningen för anläggningsprojekt, ett startillstånd, med syfte att göra en sista kvalitetskontroll inför investeringsbeslutet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB med syfte att undersöka hur startillståndet kan kvalitetssäkras.
Resonemangsäktenskap mellan offentliga och privata sektorer : hur offentlig verksamhet motiverar och utvärderar storskalig offentlig-privat samverkan
Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand.
Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.
Projektledning inom offentliga organisationer : -En studie av projektledares användning av planeringsmetoder
I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen.
Vilka framgångsfaktorer är relevanta för att uppnå att IT-investeringar stödjer affärsstrategin?
Ett problem i många organisationer idag är att IT inte ses som en naturlig del av affären utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna får själva ta på sig en del av skulden för detta då de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till någon affärsnytta. Många projekt har kostat långt mycket mer än förväntat och den förväntade nyttan har blivit mindre än vad som räknats med från början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett språk som affärsledningen förstår. Affärsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förändring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lämnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsättningarna.