Sök:

Sökresultat:

20 Uppsatser om ESBL - Sida 1 av 2

Leder ESBL-producerande bakterier till ökade samhällskostnader i Sverige?

Due to long time of overconsumption of antibiotic, the possibility of an effective infection treatment is now threatened. Bacteria have begun develop resistant against antibiotic, witch is most due to bacteria that do not normally develop resistant. These kinds of bacteria produce ESBL, and have made the healthcare costs increase around twice as much, as for bacteria that do not produce ESBL..

En jämförande studie mellan tre selektiva agarplattors förmåga att detektera ?-laktamas producerande bakterier

Betalaktamaser med utvidgat spektrum så kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv då de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begränsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier användes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jästsvampar och grampositiva bakterier och underlättar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jämföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvärdera deras specificitet och sensitivitet. Totalt användes 130 olika patientprover från feces, blod, sår och urin, vilka valdes ut slumpmässigt ur den rutinmässiga diagnostiken. Proverna odlades på de tre agarplattor.

Vård av patienter med ESBL. Var hittar sjuksköterskan aktuella vårdrutiner

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Genotypisk bestämning av ESBL-producerande E. coli isolerade i Kronobergs län 2009

Vanlig tarmbakterie som Escherichia coli (E. coli) kan bland annat orsaka infektioner i bukhålan och urinvägsinfektioner. Infektioner orsakade av bakterien har ofta behandlats med betalaktamantibiotika, som penicilliner och cefalosporiner, vilket har resulterat i selektion av antibiotikaresistenta bakterier. Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) är enzymer som hydrolyserar 3:e generationens cefalosporiner som cefotaxim, ceftazidim och ceftriaxon, men kan även bryta ner penicilliner, monobaktamer och övriga cefalosporiner. ESBL förekommer främst hos E.

MRSA och ESBL i primärvården : En studie om personalens kunskap och följsamhet av hygienrutiner

Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL. Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta. Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL. Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen.

Tio smutsiga fingrar : en observationsstudie om följsamheten till hygienrutiner på en infektionsavdelning som vårdar patienter med ESBL

Resistenta bakterier är ett växande problem inom den svenska sjukvården. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) är bakterier som kan bilda enzymer som bryter ned antibiotika så att den på så sätt blir resistent. En av de stora anledningarna till spridning av resistenta bakterier är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka hur sjukvårdspersonal på en infektionsavdelning tillämpar de riktlinjer för basala hygienrutiner som finns fastställda för personal inom hälso- och sjukvården. Data samlades in genom observationer på en infektionsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

ESBL hos hästar i Europa

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

Allmän antibiotikaresistens hos Escherichia coli (E. coli) och förekomsten av Extended Spectrum ?-Lactamases (ESBL) hos enterobakterier samt Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) i fekalprover från måsfåglar på Irland

Förekomsten av Extended Spectrum ?-Lactamases (ESBL) och Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) har ökat hos gramnegativa bakterier under de senaste åren. Måsfåglar kan användas som biologiska indikatorer för att se prevalensen av antibiotikaresistens i naturen, vilken sedan kan jämföras med den hos humana populationer.Syftet var att med odling av fekalprover på selekterande och differentierande agarplattor analysera det allmänna resistensläget hos Escherichia coli samt analysera förekomst av Extended Spectrum ?-Lactamases hos enterobakterier och Vancomycinresistenta enterokocker i 300 prover från måsar på Irland. För att artbestämma bakterierna utfördes även biokemiska analyser.Den allmänna resistensen analyserades med diskdiffusionstest på Muller-Hintonagarplattor.

Att bedöma teater - En studie av tre teaterlärares syn på bedömning av teater vid gymnasiet

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Enterobacteriaceae och amoxicillin-klavulansyra : Effekt av bestämt förhållande respektive bestämd koncentration av klavulansyra på MIC-värden och zon/MIC-korrelation

Förekomsten av bakterier med olika typer av resistensmekanismer ökar globalt. De varianter som på engelska benämns ?Extended spectrum ?-lactamases? (ESBL) är en heterogen grupp ?- laktamaser som genom hydrolys inaktiverar ?-laktamantibiotika och därigenom ger resistens mot bland annat ? -laktamantibiotika som penicilliner och cefalosporiner. Resistensbestämning på kliniska laboratorier utförs huvudsakligen med lappdiffusion eller Minimum Inhibiting Concentration (MIC)-bestämning med gradienttester. Infektioner orsakade av ESBL-producerande organismer kan behandlas med ?-laktamantibiotika kombinerat med en ?-laktamasinhibitor.

Livsmedelsproducerande djur : en källa för antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens är idag ett viktigt globalt folkhälsoproblem. Ifall vi förlorar antibiotika som skydd mot bakteriella infektioner kommer det att påverka både samhälle och individ i form av ökade samhällskostnader och för individen en ökad morbiditet och mortalitet. Den viktigaste orsaken till uppkomst och spridning av resistens är användning, däribland felaktig användning, av antibiotika vilket selekterar för resistensutveckling. En annan faktor som bidrar till en ökad resistensutveckling är att samma typer av antibiotika används inom flera sektorer: inom human- och veterinärmedicin såväl som inom djuruppfödning och jordbruk. Resistens inom en sektor kan spridas vidare till en annan, till exempel kan resistenta bakterier spridas från djur till människa genom direkt eller indirekt kontakt.

Vad innebär det att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier? : En kvalitativ studie.

Bakgrund: ESBL är ett enzym som kan produceras av bakterier i tarmens normalflora och gör bakterien motståndskraftig ?resistent- mot många antibiotika. För den enskilde individen får det konsekvenser vid en infektion orsakad av ESBL-bildande tarmbakterier, och då behandling krävs. De som infekteras med dessa bakterier riskerar att svara dåligt på behandling med våra vanligaste antibiotika, och det kan krävas inläggning på sjukhus även vid banala infektioner.Syfte: Att fördjupa kunskapen om vad det innebär för den enskilda individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.Metod. En modifierad variant av Grounded Theory användes som analysmetod av sju öppna intervjuer.Resultat: I analysen växte kärnkategorin Att bli utkastad i det skrämmande och okända utan karta och kompass fram.

Sjuksköterskans ansvar för prevention av multiresistenta bakterier - en kunskapsöversikt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier utgör ett hot mot mänskligheten. Då spridning vanligtvissker inom vården ligger ett ökat ansvar på sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiresistenta bakterierna, vilka nämns i denna studie är:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att erhålla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom ämnet multiresistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolvvetenskapliga artiklar, vilka hämtats från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vård.

Antibiotic resistance associated with bacteria in irrigation water : a case study of irrigation ponds in Southern Sweden

The focus of this project was to characterize the occurrence of ESBL-­?producing bacteria in two irrigation water ponds in Southern Sweden. Samples were taken from two ponds nearby each other, from which analyses were made based on levels of community and individual isolates. Community samples were used for attempts for characterization of resistance patterns in irrigation water using the Omnilog PM-­?plate system. The growth of community microbiota in the presence of the following antibiotic substances was assessed; amikacin, gentamicin, kanamycin, penicillin G, ampicillin, piperacillin, trimethoprim, potassium tellurite and ciprofloxacin. Isolates were pure cultured using semi-­?selective media: LB, Rainbow Agar, mEnterococcus, 0.1 TSA and VRBD. A total of 177 isolates were isolated randomly. Each isolate was identified using the Omnilog GENIII-­?system of biochemical characterization. Further, the isolates were tested on Brilliance ESBL-­?agar for their ability to grow. Out of the total number of isolates, 30 were selected, preferably Enterobacteriaceae or Pseudomonas spp., based on their high similarity to library strain during the identification in the Omnilog-­?system. These were further characterized using Etest-­?sticks. Three selected strains were picked for further analyses using exogenous isolation for attempts to simulate horizontal gene transfer, and Omnilog PM-­?panels containing various antibiotics of interest. Selections of samples were chosen for molecular tests targeting plasmid-­?borne resistance genes CTX-­?M1, CTX-­?M2 and SHV. The method for assessing community-­?resistance patterns showed ambiguous data that was difficult to interpret; further optimization is recommended. For all tested PM-­?plates, generally greatest differences between substances were found among wells with the strongest concentration of antibiotic substance. A total of 175 isolates displayed ability to grow on ESBL-­?agar. Etests confirmed ability of isolates to resist many ?-­?lactam antibiotics and many were clinically resistant to certain substances. No plasmids were transferred during exogenous isolation. During molecular tests, a few matches were found for the CTX-­?M1 gene. Isolates analyzed with Omnilog PM-­?plates showed resistance to most compounds tested. The isolates showed greatest resistance toward penicillin G, ampicillin, amikacin, kanamycin and trimethoprim. In the study, it was established that resistance among bacteria was frequently occurring in the irrigation water, and ?-­?lactamase producing bacteria was very common. Extended studies are needed to assess the frequency-­? and occurrence of horizontal gene transfer (HGF) in this environment. Although some potential corresponding data is found, it is at this point not possible to determine whether the resistances are due to antibiotics used in veterinary medicine, human medicine or one additional reason is travel and trade. in irrigation water using the Omnilog PM-­?plate system. The growth of community microbiota in the presence of the following antibiotic substances was assessed; amikacin, gentamicin, kanamycin, penicillin G, ampicillin, piperacillin, trimethoprim, potassium tellurite and ciprofloxacin. Isolates were pure cultured using semi-­?selective media: LB, Rainbow Agar, mEnterococcus, 0.1 TSA and VRBD. A total of 177 isolates were isolated randomly. Each isolate was identified using the Omnilog GENIII-­?system of biochemical characterization. Further, the isolates were tested on Brilliance ESBL-­?agar for their ability to grow. Out of the total number of isolates, 30 were selected, preferably Enterobacteriaceae or Pseudomonas spp., based on their high similarity to library strain during the identification in the Omnilog-­?system. These were further characterized using Etest-­?sticks. Three selected strains were picked for further analyses using exogenous isolation for attempts to simulate horizontal gene transfer, and Omnilog PM-­?panels containing various antibiotics of interest. Selections of samples were chosen for molecular tests targeting plasmid-­?borne resistance genes CTX-­?M1, CTX-­?M2 and SHV. The method for assessing community-­?resistance patterns showed ambiguous data that was difficult to interpret; further optimization is recommended. For all tested PM-­?plates, generally greatest differences between substances were found among wells with the strongest concentration of antibiotic substance. A total of 175 isolates displayed ability to grow on ESBL-­?agar. Etests confirmed ability of isolates to resist many ?-­?lactam antibiotics and many were clinically resistant to certain substances. No plasmids were transferred during exogenous isolation. During molecular tests, a few matches were found for the CTX-­?M1 gene. Isolates analyzed with Omnilog PM-­?plates showed resistance to most compounds tested. The isolates showed greatest resistance toward penicillin G, ampicillin, amikacin, kanamycin and trimethoprim. In the study, it was established that resistance among bacteria was frequently occurring in the irrigation water, and ?-­?lactamase producing bacteria was very common. Extended studies are needed to assess the frequency-­? and occurrence of horizontal gene transfer (HGF) in this environment. Although some potential corresponding data is found, it is at this point not possible to determine whether the resistances are due to antibiotics used in veterinary medicine, human medicine or one additional reason is travel and trade..

Personalens följsamhet till basala hygienriktlinjer : ett förbättringsarbete

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige..

1 Nästa sida ->