Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

This study was conducted at the City Abattoir in Kampala, Uganda to evaluate the cleaning process, with focus on bacterial pathogens, in a pilot scale integrated bioprocess. This consisted of four steps: anaerobic sequencing batch reactors; aerobic/anoxic sequencing batch reactors; a high performance temperature controlled methanogenesis digester and a constructed wetland. The objective was to determine if this type of cleaning process could be used to clean wastewater from abattoirs in a satisfactory way. The indicator organisms for faecal contamination, Escherichia coli and Enterococcus spp. were used to investigate in what numbers bacteria could be found in the untreated wastewater and how much that was reduced in the different steps of the cleaning process. The water was analysed for Salmonella to see if human pathogens could be found and could survive the different steps of the treatment process.

I Sverige drabbas årligen många mjölkkor av mastit, vilket medför stor kostnader för lantbrukaren och lidande för kon. Genom att först välja ut vilka kor som är intressanta för provtagning och framodling av bakterier i mjölken kan man senare upprätta en mjölkordningslista och på så vis förebygga mastiter. Målet med detta examensarbete är att öka kunskapen om olika mastitbakterier och hur man själv kan förebygga sjukdomsfall av mastit. I litteraturstudien har fakta sammanställts om de olika bakterierna, hur de tar sig in i juvret och hur de kan förebyggas. För var bakterie anges även en lista med konkreta åtgärder och vad man bör göra då kon har insjuknat. Provtagningen har skett på gården Lillegård som har problem med många sjukdomsfall av mastit. Under två tillfällen har utvalda kor från Lillegård CMT-testats och vid behov togs mjölkprov för framodling av bakterier.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

När man bakar ett surdegs bröd är det viktigt att hålla degens egenskaper konstanta så att de inte ändras från dag till dag. Detta går att underlätta genom att använda sig av en starterkultur. Beroende på vilken kultur man använder sig av får degen dess unika egenskaper. Man kan till exempel använda sig av en bakteriocinproducerande bakteriekultur som stabiliserar degen.I detta examensarbete försöktes tillväxten av Lactobacillus gasseri 42 att optimeras. L.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Arbetet beskriver en analys av innehållet av membranbundna och periplasmiska c-cytokromer hos perkloratodlade GR-1 och jämförelser med c-cytokrominnehållet hos Ideonella dechloratans och andra kända c-cytokromer, samt med genomet för Dechloromonas aromatica. Den jämförande studien av c-cytokromer gjordes med syftet att undersöka en hypotes om att bakterierna använder olika vägar för elektronöverföring till det periplasmiska enzymet (per)kloratreduktas. Cellmembran från GR-1 renframställdes genom ultracentrifugering och periplasma preparerades fram med hjälp av osmotisk chock. Fraktionerna analyserades sedan med SDS-PAGE och peptider med kovalent bundet hem (c-cytokromer) detekterades med hjälp av en specifik färgreaktion. Även Touchdown PCR med degenererade primrar genomfördes på isolerat DNA från GR-1 i ett försök att finna en gen kodande för ett NapC/NirT-liknande protein.

Staphylococcus pseudintermedius (S. pseudintermedius) är en opportunist som ingår i hundars normalflora och den bakterie som oftast orsakar pyodermi hos hund. En alltför frikostig användning av antibiotika inom veterinärmedicinen har selekterat fram nya resistenta bakterier som meticillinresistenta S. pseudintermedius (MRSP). Det är en bakterie som i vissa fall visat sig vara resistent mot alla större antibiotikagrupper som används inom veterinärmedicinen.

etta arbete belyser det för hästnäringen stora problemet ekvina placentiter från en veterinärmedicinsk synvinkel. Ekvin placentit betyder moderkaksinflammation hos häst. De vanligaste orsakande virusen, EHV-1 och EVA, samt ett mykotiskt agens, Histoplasma, tas upp. Bakteriella placentiter är dock mycket oftare förekommande. Därför diskuteras inte bara de tre agens som är vanligast; Streptococcus zooepidemicus, Escherichia coli och Pseudomonas aeruginosa, utan även två bakteriella agens på snabb frammarsch; Leptospira spp.

This study was carried out in Jordan with the purpose to investigate the bacterial microflora of egg shells from cage systems and from deep litter floor systems. Another aim wasto get a general impression of the hygiene, at farm level, of egg production in Jordan andthe factors affecting it.Eggs from two cage systems and three floor systems were analyzed, regarding bacterialcontamination of the egg shells. Egg samples were taken from the storage room, the eggcradle in the cage system and from the nest and floor in the floor system. To get a generalimpression of the hygiene at the farms, swab tests and air tests were performed. Swab testswere performed with a sterile cotton swab at the same units as the eggs were sampled andair tests were performed by opening petri dishes where the hens were staying.

Anaplasma phagocytophium är en intracellulär bakterie som sprids via fästingar. Den orsakar sjukdom hos ett stort antal djurslag inklusive människa. Infektionen är sällan livshotande men kan drabba ett stort antal djur i fästingtäta områden och leda till produktionsförluster genom nedsatt tillväxt, mjölkproduktion och fertilitet. Det finns flera olika metoder för diagnostik, men det är viktigt att veta hur resultaten ska tolkas. Studier har indikerat att infektionen kan bli persistent, men det finns inga resultat som tyder på att en kronisk form av klinisk sjukdom förekommer.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Da? bakterier utsa?tts fo?r stress sa? som kolhydratsva?lt a?ndras genuttrycket fo?r att o?ka organismens chanser att o?verleva. Det finns inte tillra?ckligt mycket exerimentiell data om dessa fo?rlopp sa? fo?r att o?ka kunskaperna inom detta omra?de kan matema- tiska modeller sta?llas upp. Tre matematiska modeller har gjorts som simulerar detta fo?rlopp.