Problembakgrund: Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin är omfattande. Ungefärhälften av Sveriges BNP går till privat konsumtion och under år 2005 handlade svenskarnavaror för 1284 miljarder kronor, varav en tredjedel gick till detaljhandeln. Dagligvaror ärsådana varor som köps ofta och till vardags, såsom, livsmedel, tvättmedel, hygienprodukter,tidningar, tobak och blommor. De manuella butikerna var dominerande fram till den tidigaefterkrigstiden. Under 1950- talet utvecklades dock nya försäljningsformer.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka svensk länspress väg in i det digitala samhället, vilka medvetna val som görs i samband med förändringen, samt vilka fördelar och nackdelar den digitala utvecklingen medfört. Arbetet vill dessutom få ett tydligt svar på vilken den största utmaningen är med att digitalisera sin verksamhet. Uppsatsen har för avsikt att genom de ekonomiska och teknologiska aspekterna söka svar på dessa frågor, och tar därmed avstånd ifrån alla politiska inblandningar.För att undersöka detta har två länstidningar granskats; Nya Wermlandstidningen och Värmlands Folkblad, och metoden som användes var kvalitativ forskningsintervju, genom så kallade halvstrukturerade intervjuer. Fyra personer på vardera tidning med hög relevans för studiens syfte intervjuades.De teroetiska områden som den här uppsatsen bygger på är teorier kring digitalisering, konvergens, förflyttat fokus och makt inom medievärlden, samt begreppet gratismentalitet som har en återkommande position genom hela arbetet. Ett annat begrepp som tas upp och diskuteras är betalvägg, det vill säga en sorts betallösning för tidningar på internet.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Svenska folket uppmärksammas ofta på olika miljöproblem. Såväl tidningar som radio- och TV-program fylls av nyheter och reportage om ozonskiktet, växthuseffekten, luftföroreningar och försurade marker och sjöar. Tanken att miljön behöver skyddas från mänsklig påverkan är emellertid ingen nyhet. Varningar för natur- och miljöförstörelse har yttrats i alla tider. Trots många enskilda insiktsfulla betraktelser under tidigare perioder kan man säga att det egentligen inte var förrän under tiden efter andra världskriget och på allvar inte förrän i slutet av 1960-talet, som förändringar i naturmiljön började uppfattas som miljöproblem och därmed som sociala och politiska angelägenheter.

SammanfattningDen här rapporten är ett arbete utfört åt IDAB WAMAC International AB. Företaget är verksamt inom branschen för packsalsutrustning och är beläget i Eksjö.Arbetet har gått ut på att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt på 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare är en enhet som sitter på, eller är integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen på banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns på marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förväntningar som tryckerierna har med tanke på hur tidningen ska centreras och då helst när produktionshastigheten är hög.Det finns två typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar på det sättet att den med hjälp av två blad knuffar tidningen så att den centreras på banan.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om studenters användning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som påverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjänster nästan helt ersatt äldre media som TV och uppslagsverk för många studenter.Eftersom det är studenternas användningsområde som är av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om användare och hur de påverkar innehållet inom UGC-tjänster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar på det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. Därtill, för att förstå skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som växer upp med UGC-tjänster, är även David Buckinghams forskning kring identitet på internet en del av denna uppsats. Genom att använda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade på två grupper intervjuats.

Den tryckta pressen i USA skakas av en oviss framtid och industrin frågar sig om det finns någon lönsam affärsmodell för kvalitetstidningar på en hårt konkurrensutsatt marknad. Krisen har slagit hårt mot annonsintäkterna men övergripande handlar det om en strukturell förändring.  På samma gång som pappersupplagorna faller ökar trafiken på nätet ? men intäkterna på nätet är långt ifrån desamma.  Det som håller på att äventyras är oberoende journalistik som informerar, undersöker, analyserar och ger kunskap om samhället, speciellt det lokala. Det skriver Leonard Downie Jr och Michael Schudson i rapporten The Reconstruction of American Journalism (Downie Jr & Schudson 2010).Syftet med denna uppsats är att undersöka läget på ? och utsikterna för den amerikanska tidningsmarknaden.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer.

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de två områdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tilläts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfärer medan datorspelskritiken mer hängav sig åt en yngre målgrupp utan referenser till andra kulturyttringar. För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats två gånger då jag analyserat recensioner från två olika tidningar (DN och SvD) för att komma än djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att få spelen och böckerna något sånär jämförbara har jag ställt upp ett antal kriterier, där ett av de mer centrala är att samtliga verk har varit ett av de mest sålda verken ett givet år (2007-2009).

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor.