Denna uppsats behandlar tjänsteerbjudandet och dess strategiska roll i ett shoppingcentra. Anledningen till att vi blev intresserade av detta ämne, var att vi tyckte oss se en sammansmältning av tjänsteerbjudandets olika komponenter bland annat inom detaljhandeln. Därför ansåg vi att Field?s shopping- och upplevelsecentra, utanför Köpenhamn, skulle vara ett lämpligt objekt att studera på grund av att det är Skandinaviens största shoppingcentra samt det faktum att det är nyetablerat. Utifrån detta utformade vi vår frågeställning: Hur arbetar shoppingcentra strategiskt och operativt med att integrera upplevelser i sitt tjänsteerbjudande? Detta har vi valt att undersöka genom en kvalitativ fallstudie, där vi genomfört intervjuer, bildanalys samt egna observationer.

Parallellhandel innebär kommersiell vidareförsäljning där handeln sker vid sidan om de etablerade distributionsleden. Parallellhandel är Enligt EU-fördraget om fri varurörelse en laglig form av handel mellan länder inom EU/EES. Handelsagenturer som är en aktör i ett distributionsled måste därmed skapa konkurrensfördelar för att deras kunder inte ska parallellhandla. Uppsatsen behandlar därmed hur handelsagenturer arbetar med att tillföra mervärde till sina återförsäljare vilket de gör genom att differentiera sig i distributionen. Mervärde innebär att kunderna erbjuds något utöver kärnprodukten och tillförandet av mervärde är en viktig faktor för att stå sig mot konkurrens.Syftet med denna uppsats är att belysa de mervärden handelsagenturer tillför för att konkurrera med parallellhandel.

Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar).

Purpose                           The purpose of this study is to create an understanding of how e-commerce companies use loyalty programs in order to retain their customers and to increase its consumption, and compare this with customer perceptions of loyalty and learn what makes them loyal. Theoretical framework      The theoretical framework starts with definitions of loyalty and customer loyalty. Further, it discusses what a loyalty program is, how rewards today and in the future affect the consumers, and other promotion offers that are commonly used. The theory also discusses how previous points work in e-commerce. Method                                                    To take advantage of the companies? point of view and at the same the customers? perspective, the survey is based on a combination of a qualitative and quantitative study. In the study, two companies in the fashion industry were interviewed and 391 respondents participated. Empirical study                 In the empirical study the interviews with the two e-commerce companies are first presented, which revolves around their use of loyalty program.

På senare år med den fortsatta globaliseringen har miljöfrågor blivit allt viktigare. Eftersom transportsektorn står för en stor del av den totala miljöpåverkan är det viktigt att logistikföretagen tar ett miljömässigt ansvar och arbetar med så kallad grön logistik. På grund avde ökade avstånden vid global handel och ökade bränslepriser är det viktigt med miljövänliga alternativ. Syftet med denna studie är att undersöka hur de globala logistikföretagen bedriver sitt miljöarbete, främst kring transporterna. Detta sker genom en studie av vetenskapliga artiklar och intervjuer med miljöansvariga hos Schenker, DHL och Green Cargo.

Regionala flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer med män mellan 25 och 35 år, belysa deras syn på konsumtion på köpcentrum. Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi utförde tre fokusgrupper där respektive grupp bestod av fyra till fem män mellan 25 och 35 år. Vi använder oss av teorier om miljö, beteende och genus för att förstå de faktorer män ser som betydande i köpcentret. Vi utgår från en egen modell baserad på S-O-R-paradigmet, Servicescape- och Servuctionsmodellen.

The organized and controlled form of collecting consumption taxes and toll from the import and export trade goes back to the 17th century in Sweden. The customs administration and procedure were regulated by royal announcements, and the majority of the documents found in the customs archives represent thus records stipulated by such notifications. The customs archives can be used for research on several levels; the announcements reflect currents within both the domestic and foreign politics, while the account lists for financial statistics portray the extent of the trade. The various lists of compilation can be further used to follow for instance the development of different units of measurement, the expansion of tax rates, the value of trade goods or the changes in monetary units or systems. The diaries, architectural plans of the customs offices and maps of the toll areas place the customs officials and their work within the local scenery.The thesis focuses on archives deriving from customs located at harbors and on the Swedish-Norwegian border in the county of Dalarna.

Forskningsfråga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende på försäljningskanal? Syfte: Ge en djupare förståelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende på om detaljisten har en online närvaro eller bedriver multikanalhandel. Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod. Vår empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fältet samt personer vid detaljister som verkar inom den valda detaljhandelsbranschen.  Slutsats: Genom analysen har det påvisats att kundrelationer är viktigt för detaljisterna, dock arbetar de i dagsläget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken är relationsbyggande, medan e-handeln är datordrivet och nyhetsbrev är det centrala vid relationsbyggandet.

En kraftigt o?kande onlinehandel go?r det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i ko?pproces- sen pa? Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling ocksa? samlas in pa? nya sa?tt, exempelvis med hja?lp av cookies, och konsumenten a?r inte no?dva?ndigtvis alltid medveten om detta intra?ng pa? dennes integritet. Denna studie syftar till att underso?ka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens ko?pintentioner pa? Internet.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Inledning: Att företag har en stark internationell närvaro blir allt viktigare för företagens långsiktiga framgång. Dagens affärsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhållanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens påverkan på internationalisering ligger fokus på styrelsens och ledningens sammansättning, som är avgörande för deras effektivitet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur företagets internationalisering påverkas av styrelsens och företagsledningens sammansättning. Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgår från befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansättning och dess påverkan på företagets internationalisering. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att både styrelsens och företagsledningens sammansättning påverkar företagets internationalisering.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundläggande drivkraft för förändring. I företagsintervjun har jag använt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förändra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhållande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmåga att modernisera och möta den nya efterfrågan från en musikintresserad allmänhet. Digitaliseringen har medfört en förändrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen på 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig användarvänlighet för varje producent och konsument av musik.

SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att på så sätt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgränserna. Det tog emellertid mer än 40 år för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen på grund av motsättningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sålunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. På grund av ytterligare svårigheter att enas dröjde det ett par år innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgängliggjordes.