Temat till den här uppsatsen uppkom genom att en av författarna är verksam inom det politiska och på ett möte så förelästen representanten för Nybro handel om förhållarna för Nybros småföretag. Ett intresse väcktes för att ta reda på anledningen till problemet och förhållandena i Nybros handel.Vår uppsats baseras på en induktiv arbetsmetod vilket innebär att vi har utgått ifrån empirin vid skapandet av uppsatsen. Vi började med att samla in data till temat och att göra en pilotintervju med Inge Ivarsson för att sedan genomföra åtta intervjuer med olika småföretag inom Nybros detaljhandel. Efter att dessa intervjuer med småföretag var genomförda beslutade vi för att ha en återkopplingsintervju med Inge Ivarsson. För att få kommunens perspektiv har vi även intervjuat Jonas Algotsson verksam inom kommunen.

FSC, Fairtrade och SSC Forestry har tillsammans startat ett pilotprojekt som handlar om att skapa rättvisa möjligheter till handel och hållbart skogsbruk för småskaliga skogsbrukare i utvecklingsländer. Kährs har köpt in detta virke som är dubbelcertifierat med FSC och Fairtrade och producerat ett golv av virket. Syftet med undersökningen var att ta reda på privatkonsumenters preferenser vid köp av golv och hur högt certifieringar värderas vid sådana inköp. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ marknadsundersökning och vi använde oss av conjointanalys för att utforma och analysera denna. En conjointanalys undersöker vilka avvägningar en konsument gör vid inköp av en produkt med flera olika egenskaper och man får fram vilka egenskaper som är viktigast.

Mulesing är ett ingrepp som utförs på får i Australien för att förhindra att de drabbas av flugangrepp. Det är främst merinofår som drabbas av flugangrepp eftersom de har mer hudveck än andra fårraser. Merinoullen är ull av finare kvalitè och den används i kläder hos många företag runt om i världen. Mulesing eller The Mules Operation som det även kallas har praktiserats sedan 1929 och det innebär att fåren utsetts för ett kirurgiskt ingrepp med avsikt att avlägsna hudveck vid fårets bakdel. Verksamheten ökade i omfattning med tiden eftersom problemen med flugangrepp ökade alltmer.

De strukturomvandlingar på marknaden som uppstått till följd av globaliseringen, finansiella marknadens framväxt och den informationsteknologiska-revolutionen har inneburit att företag idag präglas av ett högre tempo och hårdare konkurrens. Detta har i sin tur inneburit att företagen blivit allt mer konkurrensmedvetna och anpassat sina verksamheter efter de nya förutsättningarna. En del i detta är att göra organisationen mer flexibel för att ständigt kunna anpassa sig efter förändringar i efterfrågan. Företagens flexibilitet kräver att även arbetskraften blir mer flexibel. Detta handlar i praktiken om att företagen i större utsträckning erbjuder tillfälliga anställningar och deltidsarbete istället för heltidstjänster.  Arbetsgivarorganisationen svensk Handel (2011) uttalar sig: ?Vi måste kunna ha personal i butikerna på de tider när kunderna vill handla.

Climate change is one of the most difficult problems that humans have to deal with. Today, the evidence of human effects on the climate change and the rise of temperature on earth are strong. It is extremely important that all countries get together and cooperate in order to be able to solve the problem with climate change. One step in the work on climate changes is the Convention on Climate Change, which was agreed on in 1992. The Convention on Climate Change resulted in the Kyoto Protocol in 1997. The Kyoto Protocol is an agreement between a number of industrialized countries to limit or reduce the green gas emissions.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa strukturomvandlingen.Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över dagligvaruhandelns utveckling.Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, fastighetsekonomi och handel..

Uppsatsens syfte är att utifrån studenters konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbättra servicemötet, och i så fall på vilket sätt.Vidare har den en induktiv ansats då uppsatsen tagit sin utgångspunkt från empirin. Kvalitativ metod används i form av intervjuer genomförda med elva studenter från två olika städer i södra Sverige, samt med fem butikschefer i nordvästra Skåne inom sällanköpshandeln.Slutsatsen är att produkten och varumärket avgör studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara på studenter som konsumenter, då de inte kan identifiera vem som är universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig från andra i samma åldersgrupp. Detaljhandeln kan förbättra servicemötet genom att skapa en relation till studenterna.

Köp och försäljning av värdepapper kan, beroende på olika omständigheter, beskattas antingen enligt rörelsereglerna eller enligt reavinstreglerna. Sker klassificeringen enligt rörelsereglerna kan underskott på denna rörelse kvittas mot annan inkomst som den skatteskyldige har samt denne har rätt till avdrag för nedskrivning på varulager eftersom innehavet skattemässigt behandlas som lager. Om värdepappren däremot klassificeras som förvaltningsverksamhet finns inte någon nedskrivningsmöjlighet och förluster får enbart dras av mot vinster i samma förvärvskälla. Syftet med uppsatsen är därför att utreda de kriterier som ställs upp för att handel med värdepapper skall klassficeras som rörelse och därmed beskattas enligt reglerna för rörelse.Värdepappersrörelse saknar definition i inkomsskattelagen. Det är istället de allmänna bestämmelserna om avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet som styr.I uppsatsen har jag använt mig av sex rättsfall för att göra en problematisering av olika situationer där handel med värdepapper förekommer.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande.

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt.Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den?Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ.Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?.

This paper is an assessment of whether the Nordic countries constitute an optimum currency area (OCA) or not. Hodrick Prescott-­?filtered data of real Gross Domestic Product (GDP) and rate of employment are used to investigate the similarity of business cycles between the target countries through a series of correlation analysis with Sweden as the base reference country and also by using a linear regression model. Additionally there is an evaluation of trade volume and labour mobility between the countries. Our results indicate that Iceland had the least similar business cycles within the Nordic countries and that the area should therefore possibly comprise Denmark, Finland, Norway and Sweden. .

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

Den här studien beskriver tre brytpunkter som inte bara påverkat Sveriges historia utan även gjort Tomelilla kommun till det moderna samhälle det är idag. Jag har fokuserat på följande brytpunkter: när skiftesreformerna moderniserade jordbruket, när kommunikationer och då främst järnvägen banade vägen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra världskriget. Utifrån olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lånat av sociologerna Anthony Giddens och Håkan Thörn, har jag undersökt på vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag är jordbruket ett avancerat företagande där lantbrukarna blir allt färre och arealen större. Tåget har utvecklats från att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för människor som vill bo på landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhälle byggt på effektivitet och storproduktion..

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.