Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska..

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolansäldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med Dyslexi. Studien undersökte vilkasvårigheter lärare anser att elever med Dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dessyrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare förgrundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan.Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap omundervisningen för elever med Dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen.

Abstrakt Miljön som Verktyg ?En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero The Environment As A Tool ?A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment Det här är en designpedagogisk undersökning som är gjord i avsikten att finna ut om det finns någon gemensam nämnare för dyslektiker gällande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum där studier utförs. Var väljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig är miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tänker att det som är bra för en dyslektiker troligtvis också är bra för en icke dyslektiker.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har Dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have Dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har Dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har Dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation.

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller Dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker Dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte Dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på Dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter.

Arbetet behandlar hur elever, skolledare och speciallärare uppfattar fenomenet stöd påPlönninge naturbruksgymnasium. Angreppssättet är av fenomengrafisk karaktär, dvs. detviktiga är hur individerna själva uppfattar sin omvärld, inte hur den verkligen är.Analysmaterialet består av tolv djupintervjuer som jag har gjort med ovan nämndagrupper. Jag har ställt deras uppfattningar mot skolan olika styrdokument. En avförgrundsfigurerna inom det fenomenografiska området är Ference Marton vars vikt intenog kan betonas.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och Dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och Dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet Dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit.

Denna utredning visar att förekomsten av mobilapplikationer specifikt riktade till dyslektiker är i det närmaste obefintlig. Dessutom är forskningen på området M-Learning mest inriktad på integrerade M-Learning-system och inte på enskilda applikationer. M-Learning (mobilt lärande) är ett forskningsområde som kan sägas vara en vidareutveckling av E-Learning. Detta är ett växande forskningsområde och med explosionen av smarta telefoner och surfplattor bör för- och nackdelarna med  M-Learning kunna utnyttjas i större utsträckning. På uppdrag av Gävle kommun och med handledning av Sogeti har en prototyp mobilapplikation för elever med Dyslexi utvecklats för Android-plattformen.

Intresset för typografi har ökat markant under de senaste åren. Medvetenheten om att ha ett typsnitt som är anpassat för just sitt eget företag är stor. Men typsnitt kan göra så mycket mer än att bara marknadsföra ett varutmärke eller att skirva en text. I det här arbetet kommer du få följa en process i framtagandet av ett förslag på ett nytt typsnitt anpassat för dyslektiker. Med inriktning på svenska dyslektiker har jag med hjälp av olika yrkesområden försökt skapa en design som underlättar läsningen för dyslektiker.

Dyslexi är ett allvarligt och utbrett språkligt handikapp. Åtskilliga barn får överraskande stora svårigheter att lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Dyslexi är betydligt vanligare än man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lära sig läsa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller Dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller Dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats.

Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjälpmedel kunde öka intresset för elever med läs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de få en ökad kunskap i det engelska ämnet? Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp på åtta elever. Jag ville få en större kunskap när det gäller utnyttjandet av hjälpmedel på datorn för engelskkursen. Därför gjordes en generell undersökning på hela skolan genom en enkät i början av praktiken.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med Dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med Dyslexi i synnerhet.