Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att få en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vägar runt funktionshindret läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi når ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjälpa elever som har problem i sin läs- och skrivinlärning samt hur pedagoger kan använda kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar på olika skolor från skolår ett till skolår fem har vi fått svar på vår problemprecisering. Vårt resultat med stöd av tidigare forskning pekar på att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

Syftet med arbetet är att få kunskap om hur klasslärare samt specialpedagoger arbetar med elever som fått en Dyslexidiagnos. Utöver hur de arbetar med eleverna försöker arbetet också reda ut på vilket sätt de upplever att deras arbete med eleven ger resultat. För att undersöka detta har två klasslärare respektive två specialpedagoger intervjuats om två elever med Dyslexi som de samarbetar med. Mitt sammantagna intryck är att arbetet med Dyslexieleverna ser liknande ut för klasslärarna. De försöker sitta enskilt tillsammans med den elev med Dyslexidiagnos så ofta de får möjlighet, eftersom de upplever att det fungerar bra för eleven.

SammanfattningDetta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha Dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden.Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare.Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och Dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1. Vad kan ses som Dyslexianpassning och vad är icke Dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och Dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med Dyslexi vad gäller textlämplighet..

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar Dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan Dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

The purpose of this paper is to find out if technology within pedagogy can help pupils with Dyslexiaperform on the same level as their peers without using compensatory aid. Is it possible to replacethe compensatory aids with the technology in question? Can the same technology also be used tosupport other pupils as well and in turn removing the stigma of needing compensatory aid?To learn the answers to these questions I have done a qualitative text analysis. This analysis focuson technology in the form of podcasts and Web 2.0 based teaching platforms. The analysis alsofocus on pupils with Dyslexia and what kind of help compensatory aids can be.

Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat.

Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det behövs mycket kunskaper och stor förståelse.

The purpose of this study is to investigate if the class teachers believe that their education has given them enough knowledge about Dyslexia in order to succeed a successful education for these pupils. It will present what four class teachers and two special education teachers has answered what they know about Dyslexia. The study aims to find out if class teachers believe that they have enough knowledge to determine whether a pupil has Dyslexia. If they have knowledge of appropriate methods and if they know how to prevent that pupils fall behind in their literacy and also what factors they believes makes it problematic to implement a literacy for these pupils. I propose the following questions:Do the class teachers consider that their education has given them sufficient knowledge of Dyslexia and its characteristics?What methods does the class teachers and special education teachers considers as useful for pupils with Dyslexia?What does the class teachers consider can prevent that pupils with Dyslexia fall behind in their reading and writing skills?What factors consider class teachers and special education teachers is problematic to to succeed a reading and writing education for pupils with Dyslexia?This study is based on a qualitative method and my theoretical approach is based on Høien and Lundberg established view of what Dyslexia is.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen Dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos Dyslexi först under sin gymnasietid.

This study hopes to provide a deeper understanding for the situation that pupils in Dyslexia and special education teachers are experiencing. The aim is to examine how students with Dyslexia and special education teacher / special needs education teacher are experiencing difficulties, resources, additional adjustments and support. The aim is also to examine the experience in opportunities for improvement and what similarities and differences exist between students and special education teacher / special needs education teacher regarding the allocation of resources. The study is made with focusing on a certain dilemma perspective, using methods such as interviews. The results of the study point to lack of time, time pressure, teachers 'skills, management directives and students' understanding of their own learning as factors affecting resource allocation, in which all factors influence each other and are interdependent of each other..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/Dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils? self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing.