The aim of this thesis is to investigate how students in higher education use talking books. This has been inves-tigated through qualitative interviews with nine students. The intention has been to find out how they use talk-ing books and why they have chosen to do it in the way they have, looking specifically on whether there are strategies shared by most of the interviewees.As a theoretical basis of the thesis I have chosen a study, described by Sigrid Hongset, where dyslectic pu-pils tried using printed text and text on tape, as well as both simultaneously. George Kingsley Zipfs ?Principle of least effort? will act as a supplemental theory.The interviews show that the students use talking books in different ways.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats.

Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne.

Sammanfattning Examensarbete i pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Författare: Johanna Palmaeus Handledare: Annette Byström Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla Sökord/ämnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Åtgärd Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka förändringar sin kan göras hos skolan respektive den enskilde läraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bättre. Fyra frågeställningar användes för att besvara syftet: ? ?Vilka hjälpmedel kan man använda inne i klassrummet för elever med dyslexi?? ? ?Hur kan man anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir mer inkluderade?? ? ?Hur påverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan skolan och läraren göra för att ge rätt stöd?? ? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lång väntetiden är innan en utredning görs och en diagnos ställs?? Metod: Den metod som användes var en kvalitativ intervjustudie med två lärare och två specialpedagoger på grundskolan. Ett frågeformulär har använts, anpassat till de båda lärarkategorierna, men utrymme har lämnats för förtydligande och följdfrågor. Resultat: Undersökningen har visat att stora brister råder i skolan vad gäller utredning och åtgärder, men även att lärare saknar kunskap om hur de ska upptäcka och underlätta för elever med dyslexi i sitt klassrum. För att förbättra situationen för Dyslektiker i skolan, behövs en kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lärarna, kortare väntetid för utredning, adekvata åtgärder, samt ett specialpedagogiskt team på skolorna som även kan handleda personalen. Då kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, även för elever med särskilda behov som dyslexi..

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter.

Syfte:Vårt övergripande syfte med studien är att studera sambandet mellan dyslexi och socio- emotionella faktorer. För att uppnå syftet har vi valt att fokusera på nedanstående områden:? självbild/självförtroende/självkänsla ? hur skolarbetet fungerar ? egen arbetsinsats och resultat? hur lärare och skolkamrater bemöter eleverna ? vilken förståelse eleverna upplever att lärare och skolkamrater har? framtidstankarMetod: Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie på två gymnasieskolor i Västsverige. Respondenterna är sex gymnasieungdomar som har diagnosen dyslexi. Bearbetningen av materialet var att läsa, sortera och diskutera samtliga intervjuer många gånger för att på så sätt skapa kategorier samt hitta skillnader och likheter i svaren.