Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjälpmedel kunde öka intresset för elever med läs- och skrivproblem samt Dyslektiker. Skulle de få en ökad kunskap i det engelska ämnet? Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp på åtta elever. Jag ville få en större kunskap när det gäller utnyttjandet av hjälpmedel på datorn för engelskkursen. Därför gjordes en generell undersökning på hela skolan genom en enkät i början av praktiken.

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet..

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex Dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa Dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex Dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer. Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa Dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

The aim of this Masters thesis is to examine the accessibility in public libraries for persons with dyslexia and visually impaired persons. In order to do this, library services, information and attitudes have been studied. Data have been collected through interviews and studies of documents, in particular guidelines for library service to disabled persons. The theoretical starting point of the analysis is Professor Michael Bucklands different aspects of access to information. He discusses six types of barriers that must be overcome if access is to be achieved.

The purpose of this study is to investigate teachers? efforts to teach students with dyslexia in Swedish. The intention with this study is to get the right tools to work with these kinds of students in a more improved and giving way in the future. My questions of issue are:- How can teachers facilitate the learning process for students with dyslexia?- Are pupils with dyslexia included in the teachers? education in the classroom?- How do the other pupils integrate with the dyslexia pupils in the classroom?- How does the teacher manage the situation to teach the whole class at the same time as he/she helps the pupils with dyslexia?- How do you practice when to assess and rate the students with dyslexia?The method used in this paper is a combination of participant observation and interviews with two teachers and their classes.

I den här uppsatsen har jag undersökt några talboksanvändares krav, erfarenheter och förväntningar på talböcker. Jag har även sett över hur inläsningarna av talböcker förändrats över tid. Jag har i undersökningen intervjuat en grupp på fyra Dyslektiker och två personer som arbetar med digitala talböcker. De frågor som jag har sökt svar på i denna utvärdering är.Hur fungerar inläsningarna för användarna?Hur har inläsningarna förändrats över tid?Bör inläsningarna ske med eller utan dramatisering?Vad finns det för alternativ till inläsningar (för olika genrer?)Jag har även undersökt hur talböcker respektive kommersiella ljudböcker lånas ut idag och hur talböcker lånades ut för ett par år sedan.De viktigaste resultaten är att Tal- och Punktskriftsbibliotekets egenproducerade syntetiska röst Folke borde förbättras och att det borde gå snabbare för studenter att få sin litteratur inläst.

Elever med läs- och skrivsvårigheter finns i stor utsträckning på de flesta av våra skolor och dyslexi är en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom ämnet matematik och hur de förhåller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av läsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus på fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne.

The aim of this thesis was to investigate the accessibility and activities for dyslectic adults in public libraries in the Swedish county of Södermanland. The questions that were to be answered were four; to what extent do the libraries provide book material and special computer software? To what extent do activities occur? Does the library staff have awareness and knowledge of dyslexia and of activities for dyslectics? What are the obstacles for good service for dyslectic library users? Two methods were used. As a first step, a questionnaire was sent to thirty public libraries. The questionnaire elicited a low level of response, but gave in spite of this an overview of the situation for dyslectics in the libraries of the county.

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka Dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

It is very important to gain knowledge and better understanding for people with dyslexia in other words people with reading and writing difficulties. I have therefore chosen to learn more about this subject. In my study, I have focused on adult people with dyslexia.This study is about four student teachers different experiences of dyslexia during their studies. The aim is to find out how the student teachers diagnosis has affected their education situations of these areas; the need for help, environmental significance, management of the different reading and writing tasks in their education and the advantages they believe there is in their future work as teachers.As a research method I have used qualitative research and qualitative interviews. The participants in this study are four female persons in the ages of 23 to 25 years old.The results showed that the need for assistive help devices varied because of the student teachers different experiences.

Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan.

Syftet med arbetet är att få insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har läs- och skrivsvårigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning är montessorimaterielen en hjälp för Dyslektiker vilket påvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen är kärnan i montessoripedagogiken och att den är bra för barn med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna anser att tidig läs- och skrivinlärning gynnar barn med potentiala läs- och skrivsvårigheter, men att man inte ska forcera ett barn till läsning vilket kan ge blockering.

Denna studie omfattar en läromedelsanalys i vilken fyra olika läromedel som är speciellt utformade för elever med dyslexi granskas. Dessa läromedel är ?Stavningsraketen?, ?Stava Rex?, ?Spellright?, och ?TorTalk?. På grund av tidsbrist hinner många lärare inte granska läromedel. Detta begränsar deras möjligheter att granska huruvida läromedlen utgör lämpliga och forskningsbetrodda insatser för deras elever.

Uppsatsen behandlar användandet av videotext som text i egen rätt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgångspunkten är att ett sociokulturellt perspektiv på lärande är lämpligt eftersom avkodning av text är en aktiv process där lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och därmed lärande.Språkforskning och forskning kring användandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivåanpassade program effektiviserar ordinlärningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder på att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i växelverkan vid läsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, känsla och liknande. Undersökningen jämför om ordinlärningen utifrån en videotext ger mer eller mindre behållning än ordinlärning utifrån en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.