Sammanfattning Titel: Dagens agenda: Nöjd kund Fastighetsföretags syn och arbetssätt för att få nöjda hyresgäster i Malmös bostadsområden. Författare: Stina Pettersson & Isabella Gadde Avdelning: Teknik och Samhälle vid Malmö Högskola Handledare: Peter Hansson & Sarah Jaxell Syfte: Syftet med rapporten är att göra en undersökning av hur fastighetsföretag arbetar med service i centrala Malmö samt i Malmös ytterområden som Fosie, Hermodsdahl, Holma, Södervärn och Bellevuegården. Vi vill få fram om fastighetsföretag arbetar med service på olika sätt i olika områden, inre samt yttre områden. Vi vill få reda på hur fastighetsföretag skapar trivsel för deras bostadsgäster i inner- och ytterområden i Malmö. På så sätt försöker vi skapa en helhetsbild av hur man arbetar med service och kundrelationer i inre och yttre bostadsområden i Malmö. De tre frågeställningarna lyder: - Hur arbetar fastighetsföretag för att få nöjdare kunder? - Vilken inställning har fastighetsföretag till att skapa trivsel och nöjda kunder? - Skiljer sig fastighetsföretagens arbetsinsats för att skapa nöjda kunder i olika bostadsområden? Metod: De tre frågeställningarna har undersökts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod.

Varje dag ser vi en kraftig marknadsföring av olika spel på marknaden, därolika typer av spel har egna program, reklam som sänds på de bästasändningstiderna och populära ungdomsprogram är sponsrade av olikaspelbolag. Spelmarknaden försöker locka spelare med höga vinster, vilketleder till att kunderna återkommer i hopp om att vinna. Spelbolagen försökertillfredställa kundernas behov genom att få kunderna att bli lojala tillföretaget. Dagens spelmarknad har utvecklats vilket har gjort attspelbranschen har blivit mer beroende av tekniken. Den nya teknologin harbidragit till en stor kontaktenhet mellan företag och konsumenter som gerföretagen en möjlighet att hitta nya sätt att möta kundbehoven på.Vår undersökning handlar om vilka faktorer som är betydelsefulla för attreducera gapet mellan förväntningar och upplevelser för spelprodukter samten jämförelse mellan Svenska Spel och utländska aktörer.

I stort sett vartenda företag och organisation har idag en webbsida för att nå ut till sina kunder. I dagsläget krävs det lite mer än att endast anpassa webbsidorna efter datorer eftersom användandet av smartphones ökar både upp och ned i åldrarna för varje år som går. 2013 var året som responsiv webbdesign slog igenom ordentligt men redan år 2010 förklarades begreppet av grundaren Ethan Marcotte. Responsiv webbdesign innebär att en webbsida är plattformsoberoende och anpassar sig beroende på vilken enhet som används.IT-branschen växer ständigt och möjligheten att nå framgång i mjukvaruprojekt är fortfarande ganska låga. Det är bland annat medvetenhet om kritiska framgångsfaktorer som är anledningen till att fler och fler IT-projekt blir lyckade.Syftet med denna kandidatuppsats i ämnet informatik är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer som bör beaktas vid utveckling av en responsiv webbdesign.En kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer har genomförts i kandidatuppsatsen.

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp.

Användandet av etiska standarder som inbegriper sociala, miljömässiga och ekonomiska värden har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Detta på grund av en större efterfrågan från konsumenter. En av de branscher där intressenter efterfrågan ett större samhällsansvar (CSR) är inom livsmedelsbranschen. Ett företag som idag erbjuder certifieringar i Sverige inom livsmedelsbranschen är Kiwa Sverige. Företaget har känt av en ökad efterfrågan av CSR-standarder från sina kunder.

Problemområde: Situationen på take-awaymarknaden i Sverige i relation till de möjligheter som finns för att utveckla denna i framtiden. För uppsatsen tas en utgångspunkt i följande generella frågeställningar: 1. Vilka teoretiska utgångspunkter finns för fenomenet? 2. Hur har fenomenet utvecklats och hur tar det sig uttryck idag? 3.

Problemformulering: I och med avregleringen av elmarknaden konkurrensutsattes elleverantörernas verksamhet. Priserna pressades och elleverantörerna började ägna sig åt kringtjänster för att anpassa sig till marknaden. För att förbli kundernas val samt för att locka till sig nya kunder tvingas företagen att bevisa sin lämplighet som leverantör, vilket är svårt på en mogen marknad med en homogen kärntjänst. Enligt Day har mindre företag det svårare att konkurrera efter avregleringar på grund av bristande resurser. Utifrån ovanstående resonemang väcktes intresset att undersöka mindre elleverantörers konkurrensstrategier på den avreglerade marknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rådgivaren agerar för att försöka bygga upp ett förtroende för kunden vid försäljning av finansiella tjänster. Vi vill lyfta fram och belysa vikten av den personliga kontakten och rådgivarens förhållningssätt vid en säljsituation och då specifikt under servicemötet. Den metod som primärt användes var deltagande observation och så kallad skuggning. Författarna deltog i den dagliga verksamheten hos fallföretaget och fick därmed en god och realistisk överblick av de fenomen som ämnades observera. Primärt fokuserade vi på teorier rörande relationsmarknadsföring, tjänstemarknadsföring och service management.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.

Titel: Hur påverkar kontantlösa banker relationen till kunderna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Sofia Ågren och Nanette BrorénHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2013 Syfte: Syftet är att belysa hur förändringen med bankernas kontanthantering i Sverige påverkar relationen med deras kunder med anseende på kundernas syn till de nya bankkanalerna. Metod: Denna uppsats har genomförts med en kvalitativ metodansats, detta på grund av att vi ville få en djupare förklaring och förståelse till det fenomen som vi studerade. Vi valde att utföra sju intervjuer med personer på sju olika bankkontor. För att samla information till empirin använde vi oss i denna studie av semi-strukturerade intervjuer, där frågorna som vi ställde till respondenterna var ganska öppna. Detta valde vi eftersom att vi ville att respondenterna skulle få mer rum för att fritt kunna framföra det som de ville ha sagt, att vi då inte skulle styra dem särskilt mycket i deras svar.

Vi vill i detta arbete få en djupare insikt i hur kundtjänstmedarbetare upplever sitt arbete. Kundtjänstmedarbetare upplever ständigt känslomässiga krav från kunder och organisationen. Hur upplever kundtjänstmedarbetaren arbetet, interaktionen, krav/kontroll och gemenskap? Vi berör kundtjänstmedarbetarens arbete kopplat till taylorismens huvudprinciper där vi ser hur kundtjänstmedarbetarens arbetsrutiner är noga uträknade för maximal effektivitet. Med hjälp av kända teoretiker som Hochschild, Karasek och Taylor ska vi reda ut hur kundtjänstmedarbetare upplever och känner för att sedan koppla det till det mekaniska arbetet som kundtjänstmedarbetare.Genom intervjuer har vi fått en djupare förståelse i arbetet hos kundtjänstmedarbetare på ett call center.

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: från huvudkontor genom butik till kund Utgivningsår: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen på dagens globala marknad måste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sätt att vinna fördelar på i dagens handel. Då kunderna har så många försäljningskanaler att välja bland för att få sina behov och önskemål tillfredsställda, måste en butik stå ut ur mängden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den här uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara ännu viktigare i framtiden och har därför valt att behandla på detta område. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vårt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, från huvudkontor genom butik till kund.

Vi vill i denna studie bidra med både praktisk och teoretiska förståelse för kundvärde och upplevelseskapande i en cafékontext samt besvara frågan: Hur skapar caféer värde för sina kunder? Syftet med studien är att med upplevelsen som studielins undersöka hur caféer i Umeå arbetar för att skapa värde för sina kunder samt att öka förståelsen för huruvida upplevelseskapande är en del av verksamhetserbjudandet. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att nå den förståelse och det djup som anslås av syftet. För att insamla empirisk data har fem caféer i centrala Umeå använts, vilka har valts genom ett icke-sannolikhetsurval. Semistrukturerade intervjuer har förts med en management- och marknadsföringsansvarig på varje företag. Vidare har även kortare kundintervjuer genomförts på dessa verksamheter och på två kompletterade caféer, vid olika tillfällen.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistikfördjupningen, EKL 361, VT 2006Författare: Andreas Korsén, Fredrik Larsson och Bobby PerssonHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: Mätning av logistikprestationer i gapet mellan förväntad och erhållen service ? en kvantitativ studie av logistikprestationer i plastindustrin i Sverige.Bakgrund: Ett standardiserat kund-/leverantörsförhållande är baserat på att leverantören förser kunden med de varor och tjänster som han eller hon betalar för. Kunden har rättighet att förvänta sig att den varan eller tjänsten han eller hon betalar för kommer att fungera tillfredsställande. Gapet mellan förväntad och erhållen tjänstkan öka eller minska beroende på leverantörens förmåga att leverera önskad tjänst.När det gäller relationerna mellan kunder och deras leverantörer i plastindustrin kan det ibland uppstå gap i fråga om hur de uppfattar kvaliteten på logistiktjänsten som utförts. Genom logistikprestationsmått kan leverantörens prestation mätas.Syfte: Syftet är att med hjälp av valda logistiskprestationsmått undersöka vilka mestrespektive icke signifikanta gap som existerar i hur kunder upplever att logistikprestationerna utförs i den svenska bearbetande plastindustrin.Metod: En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning till 200 företag har genomförts, där logistikprestationsmått har uppmätts.

Idag tar kunden de flesta beslut angående ett köp i butiken. Därför ska butikens interna kommunikation vara ett hjälpmedel för kunden att hitta vad den söker. Kommunikationen ska vara en mekanisk säljare, som komplement till personalen.Avsikten med arbetet är att svara på vilka betydelsefulla delar som ingår i butikens interna kommunikation och hur de kan skapa positiva attityder och köpbeteenden. Genom att analysera, undersöka och observera har vi kommit fram till vår slutsats. I Borås centrum har vi utfört en enkätundersökning.