För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Fenomenet att betala dricks för service är ett världsomfattande fenomen. Däremot är diskussionen om den monetära belöningens inverkan på motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrån en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganställda reflekterar kring dricks och utifrån det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod användes och sju restauranganställda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

I denna uppsats undersöks laga skifte i Rengsjö socken och vilka konflikter som uppstod i samband med skiftesförrättningarna under åren 1847 till 1874. En kategorisering av olika konflikter har gjorts och med studier av laga skiftesprotokollen har konflikterna identifierats samt uppställda hypoteser och frågor bearbetats och besvarats.Den primära källan är således laga skiftesprotokoll som arkiverats hos Lantmäteriet och till den tidigare forskning som omnämns hör bland annat Ronny Petterssons studie om laga skifte i Halland, Anders Franzéns studie över laga skifte i Småland samt Britt Liljewalls teorier om kontinuitet och förändring som drivkrafter.Forskningen kring laga skifte är tämligen omfattande men gäller i huvudsak de södra delarna av vårt land. Denna studie avser en mindre socken i landskapaet Hälsingland..

Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrån frågan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprätta och vistas i etteget rum, en plats där man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet är en del av ensjälv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot något som man (ännu) inte vet vad det är.

Under mina år i skådespelaryrket har jag utvecklat ett allt starkare intresse för dramat mellan raderna i ett teatermanus. Jag vill få syn på hur och vad jag gör när jag arbetar och samarbetar. Min bakgrund som naturvetare har påverkat mitt sätt att se på världen: även konstnärligt är jag starkt inspirerad av ett naturvetenskapligt perspektiv .Jag har formulerat en skådespelarmetod som jag kallar självarkeologi och redogör för dess beståndsdelar genom att låna dramaturgin hos en teaterhändelse: ett läsdrama. Rollkaraktärerna representeras av de grundvalar på vilka strategin vilar. Mina personliga drivkrafter och erfarenheter som tillsammans lett fram till behovet av en metod representerar pjäsens grundkonflikt.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer både i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förändring av mötesformer sker dock inte av sig själv. 2006 initierade Vägverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjänst som kan hjälpa organisationer att ändra sina mötesvanor. För Vägverkets räkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag på hur implementeringen av virtuella möten kan utvärderas. Framgångsfaktorer har identifierats och kopplats till utvärderingsverktyget SUMO.

Kinas och Rysslands nuvarande relationer präglas av samförstånd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet från 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men också som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. Frågan är vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands närmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militära, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrån den sammanvägdanyttan av partnerskap jämfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan också kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nära samarbete nödvändigt.

Motivation är ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och är väsentligt i organisationer för att skapa förståelse om hur aktiviteter på arbetet påverkar anställdas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero på både inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsställelse i arbetsuppgifter på arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnå företagsmål. Denna studie bygger på åtta intervjuer där syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation på arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjälp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, välbefinnande, mål och delaktighet.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.  .

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgångar fastställda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sätt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstår när kapitalmarknaden inte har relevant och fullständig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras på. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjälp av regressionsanalys där omfattningen av upplysningar om immateriella tillgångar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivå av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda i vilken utsträckning visuell stimuli i form av informativ skyltning kan främja kunders köpbeteende angående miljömärkta produkter. Studien ämnar även klargöra om priskampanjer har en inverkande effekt på sambandet mellan visuell stimuli och köpbeteende i butikslandskapet.Metod: Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och resultatet bygger på statistiska analyser. En hypotestestande deduktiv ansats med en experimentell undersökningsdesign har tillämpats. Sammanlagt genomfördes 832 observationer på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att visuell stimuli, i form av informativa skyltar, påverkar individers köpbeteende. Priskampanjer däremot, har ett större inflytande på köpbeteendet vilket medför att det inte kan statistiskt säkerställas att visuell stimuli kan överkomma ekonomisk rationalisering..